Fysiologiens närvarande ståndpunkt. Enligt vårt löfte i föregående nummer af denna tidning återgifva vi här hufvudpunkterna af den föreläsning, hvilken beklagligen blef på en gång professor Holmgrens helsning och afsked till vår stads publik. Då vi göra denna framställning är det dock tyvärr utan hopp att göra det på ett sätt, värdigt föreläsarens talang; vår önskan inskränker sig derföre till att lemna ett någorlunda sattligt begrepp om hvad de förlorat, som ej sjelfva athörde denna föreläsning: — Det kan ej undgå någon, som med öppna ögon skådar verlden, att naturvetenskaperna ha varit och äro inbegripna i en mäktig utveckling, liksom att denna utveckling är af djup betydelse för menniskoslägtet. Fysiologien är en bland de vetenskaper, som sålunda blifvit väckta till nytt lif — ett lif, hvad fysiologien beträffar, så bokstafligen nytt, att det egentligen först under sista decenniet vaknat. Fysiologien har väl redan länge varit känd — redan under den grekiska tiden — men den har ända tills för några få år sedan varit endast en lydig tjenarinna åt filosofien. Och detta är lätt förklarligt, då med detta förhållande sammanhängde en så ömtålig lära som .— ö