öre. — IIAAHECnS DYTa är 1 huset N:O da v! le trosbekännelse. — Utan votering antogs örslaget, efter en diskussion, som onekligen var den vackraste, som hittills i andra kamnaren egt rum. Ett annat grundlagsändringsförslag afgjorles äfven i de begge kamrarne, det att konungen ej må utan riksdagens samtycke blifva regerande furste af utländsk stat. På justitieministerns framställning förkastades deti första kammaren, hufvudsakligen på den grund, att stadgandet rörde ej blott Sverige, utan äfven Norge, och borde i den nya riksakten intagas, hvilket derföre äfven i förslaget derrill blifvit infördt. Samma skäl anfördes för afslag i första kammaren at statsrådet v. Ehrenheim, men vann ej der afseende. Der höll man på, att föregående ständer antagit ett sådant förslag, som dock ej vunnit K. Maj:ts sanktion. Man ville hålla principen vid makt. Hr Björck trodde ej att något hinder för antagandet nu mötte, utan gat ett ökadt stöd åt bestämmelsens införande i den nya riksakten, då det visat sig att den nedsatta unionskomitåens norska ledamöter delat hka åsigt med de svenska. Hr Siljeström ansåg ett antagande al förslaget stå i samband med det i trontalet förekommande yttrandet, att konungen ej önskade deltaga i lösningen af de tvistetrågor, som upprört andra delar af Europa. Kamrarne hafva ock sysselsatt sig med alt algöra en ganska vigtig principfråga, den nemligen at hvilket utskott åtskilliga motioner nu böra behandlas, sedan ekonomiutskottet ej mera finnes till. Icke mindre än 31 motioner, remitterade till lagutskottet, hafva återlemnats, såsom icke hänförliga till allmän civil-, kriminaleller kyrkolag. Frågan är ganska kinkig, äfven om man blott ser på det praktiska af saken. Lagutskottet skall näppeligen kunna omsorgsfullt behandla den mängd motioner inom lagstiftningens vidsträckta område, som ekonomiutskottet hittills mottagit. Då kamrarne ega att nedsätta särskilda och tillfälliga utskott, är det otvifvelaktigt ändamåls enligast att dessa få behandla motioner af nyss anförda beskaffenhet, hvarjemte kamrarne kunna, då motionerna befinnas ändamålslösa, helt enkelt slopa dem genom remissvägran. Lägger man vigt på, att riksdagarne ej skola förlängas, så fordrar försigtigheten att ej onödigtvis belasta de ständiga utskotten med tör mycket arbete. Emellertid hafva begge kamrarne i dag till lagutskottet återremitterat tlera af de ofvan omnämnda motionerna, möjligen dels af grannlagenhetsskäl för motionärerna, dels derföre att en viss betänklighet räder beträffande tillgången på lämpliga hersoner för bildandet af nya särskilda eller tilltälliga utskott. Säsom en liten rolig episod kan jag anföra, att häradshöfd. Hasselrots motion om en underd. hemställan angående bestående töreskritter i vissa punkter af folkundervisningsstadgan, hvilka till första kammarens tillfälliga utskott remitterades, befanns, när den företogs i utskottet, egentligen ej åsyfta annat, än som i den k. förordningen redan förekommer, hvadan utskottet hemställer att motionen icke till någon åtgärd ma föranleda. Till slut vill jag omnämna ett rykte, som jag tror är grundadt, att dels genom åtskilliga ganska betydliga besparingar i och afstyrkanden af anslag, dels genom ifrågasatta ganska praktiska arrangementer i afseende på vapenanskaffning, hvarigenom den blir billigare än K. M:t beräknat, torde Åvapenskatven på sin höjd endast till ett mindre belopp, kanske alls icke, behölvas.