ÅI, DVI t4!fCT, dtt MUD 8)CULC SqVådronoe!! skall återupprättas vid gardeskyrassiererna kyrassiererna, dragonerna och lanclererna, och att regementet Chasseurs dAtrique skall bildas på nytt Hrigsministern anför i motiverna till denna åtgärd, av den företages i orficerarnes intresse, emedan deras belordrar hindrades genom den i November 1865 före cagna minskning af caurerna. -Moalieurmolsug er ett rykte om, att regeringen tanker afskasla acc:sen (oktrojen) i Paris. I Journal des Döhatshar konung Vie tor Emanuels generaladjutant general Turr (ungraren) offontl! tesjort ett förslag till lösnin ningen af den orientaliska frågan. Ian begär deri, att Epirus och Thessalien ekola förenas med Grekland och att Albanien och Bulgarit jen skola förklaras oberoende, för att i lörening med Serbien, Montenegro och återstoden i j Ä af Turkiet bilda ett statstörbund. Ungern, Rumenien, Böhmen och Maaren, skulle itvenledes, med uteslutande af de tyskt-öster rikiska provinserna, bilda ett statstorbund. Konungens at Grekland utländska resa, avilken skall gå ötver Paris, London och Petersburg, är ämnad att förmå skyddsmakterna lemna sitt samtycke til av Grekland uppnår den önskade utvidgningen at sina gr NNSer. Eno del Kkrotenser, som kalla sig representanter för de upproriska distrikten, hafva sunut en petirion till konungen al Piousson, Avari anhålles om hans deltagande tör den nationala onhetens och srihetens goda sak. Föremålet for deras onskningar är förening med Grekland. I det grekiska klostret i Moskwa hur firats en begrafningsmessa al grekiska och ryska prester öfver abboten Gavril och i munkar, hvilka omkommo uti den förfärliga katastrofen på Creta. Från Italien erfares ingenting vidare angående ministörkrisen. Dock synes det säkert, att ministåren Ricasoli måste atgå. Deputerade kammaren vill ej höra omtalas hans tria kyrka och det presterliga liqvidationslörslaget. Det har utdömts i både politiskt och finansielt hänseende. När jag har en siende i mitt väld, har en deputerad yttrat, !löser jag ej hans händer och sätter vapen uti dem, tör att de skola begagnas emot mig?. Delta tycks vara den allmänna meningen. Rom vill ej helier veta af förslaget. Den olsiciela Giornale di Roma förnekar underrättelsen, utt konvenuonen med den belgisko bankiren Laugrand Dumonceau undertecknats rester långa underhandlingar, som samtidigt mledts i Florens, i Rom och med Italiens biskopar. Den päfliga tidn. säger: IIVal Rom angår, äro dessa påståenden fullkomligt falska, och vi töranledas att tro, det de äro det äfven i hänsyn ull biskoparnor. Ingen vill veta af förslaget — eni Dieu ni diable, skulle det klerikala bladet säga. Man tror allmänt, att signor Ratazzi skall bli Ricasolis oftarfoljare, och Times korresp. från Florens säger, att han är den ende man, hvilken skulle såsom premierminister kunna i detta ögondlick räkna på majoritet. Minglutti, La Marnora och Cialdini vilja icke; Menalrea har inga anhängare. Man önskar, att Ricasoli och Rattazzi skulle ingå gemensamt, men det vill sannolikt icko den sorre. Såsom bevis på presternas ovilja mot en lösning i godo af tvisten med italienska regegeringen, antöres följande cirkulär från erkebiskopen af Neapel ull presterna i hans stitt, hvilket innehåller det edstormulär, som erkebiskopen fordrar af de liberala andliga: Jag ete tager tillbaka och afsvär alit, hvad som kan direkt eller indirekt strida mot lagarne, canones, bullerna samt den hel. katolska apostoliska och romerska stolens reskripter; jag tager tillbaka och afsvär hvarje handling från en myudighet, som ej är! den kyrkliga, hvilken ensam jag skall lyda. Jag anser för noll och utan bindande kraft för mitt samvete bvarje ed och hvarjo löfte, som gifves konunnariket Italiens civila öfverhet utan den hel sadran Pins XI:s samtycke och befullmäkiigande, Slu-hgen förklarar och lofvar jag på mitt samvete, att jag tror, att den snveräna romerska påfvens verldsli a i I Re m—.. vm PR PS ES ae makt är nödvändig Tör ett fritt utofvaude af hans apostoliska myndighet och att medverka till dess bibehållande, vore det ock på bekostnad af mitt lil, så sanut mig Gud bjelpe! Forsoningen ar således omöjlig, Tonella återkommer med otörrättaut ärende från siu beskickning till Kom — och prestarakapots! verldsliga makt i Italieu maste för alltid bortsopas samt jornas mod marken. Pålvestolas vacklar mer än någonsin och är sjell orsaken ki. sitt fall I Holland befaras törfärande öfversvamningar. Sådana ha redan egt rum i Rotterdam, Emmerich och annorstädes. Rhenen st.ger. Telegrafförbindelserna med Tyskland äro brutna. i Från Amerika förljndes. att de radikala? kongressen vilja utnamna general Grant ti! president under den tid rättegangen mor Joln. son varar. Förenta Staternas offentliga skuld up pgick l. 1 Febr. ul 2,543 doilars. Posten frän IUng ha u medfor unde Id ritt