liga intressen, under det att äfven politiska valmöten få fritt hällas under de tre sista veckorna före valdagen. Kejsaren ar alltjemt personligen mycket verksam, för att så mycket som möjligt påskynda byggnadsarbetena å utställningspalatSe De franska kronjuvelerna utställas å Marstälcet i en särskild paviljong inom den afstängda parken; paviljongen uppföres på en me RR rörlig ägrunå, så att den om nåtterna kan söravinna i jorden, för att dess innehåll må bli skyudadt. alla parisertidningarne äro uppfyllda med beskrifningar öfver den föreställning å Boutfes Parisiens, i hvilken den förut nämnda coartisanen Cora Pearl deputerade som Amor. Hon uppträdde nästan alldeles okostymerad ch rönte starkt bifall. Hela den förnäma dameveriden var tillstädes, beundrade Cora och applåderade henne. I Lyon råder jäsning mot polisen, vå grund at dess beteende mot en boktryckare Guignol. som dömts till 6 månaders arbetsfängelse. Polisen insann sig neml. en afton i hans hus, för att fängsla honom. och genomsökte hela huset, tillochmed de sofvande barnens sängar, fastän hans hustru försäkrade polismännen, att Guignol betann sig i Paris och först återväntades om några dagar. Man har hittills i Frankrike ej varit van vid en sådan brutalitet mot dem tör pressmissbruk åtalade. ECho dOron har erhållit en varning, troligen den sista som mera kommer att mot någon tidning utdelas i Frankrike. Konung Georg af Grekland kommer att i denna månad töretaga sin rundresa genom Europa, i afsigt att härunder åt sig uppsöka en gemål. Enligt den ryska organen le Nord-, skall haus giftermål öka de band, j. som knyta Rysslands och Danmarks dynastier ull hvarandra-. Konung Georg skall efter hvartannat besöka Paris, London, Köpenhamn j och Petersburg?-. I England har John Bright varit söremål för hyllning at arbetarne uti ett etablis sement i Rochdale, 1,200 till antalet. Aftsigten härmed var, att bevisa, det beskyllningarae mot Bright om, att han är hård mot sitt!. oget folk, äro fullkomligt osanna. Den forne peruanske gesandten i London, sennor Barreda, har plötsligen spårlöst försvunnit och republiken derigenom blifvit nio millioner dollars fattigare. Prinsessan Helenes gemål, prins Christian, nar för några månader sedan utnämnts till generalmajor; detta skulle dock vara on be derstitel och ej instränka de andra officerar nes betordringstur. Såsom norm uppställdes fallet med prinsen af Wales, hvilken är 1862, då han blet myndig, utnämnts till generalmajor. Men icke ett halft år tförgick, innan han ätven erhöll ötversteplatsen vid 10:de husar i H regementet, en post med hvilken g inkomster äro förknippade och mestadels bru kar gifvas åt gamla generaler. Befordringen at flera högre kavalleriofficerare blef derigei 4 j I nom hämmad. Redan då uppväckte det före träde, som gats åt tronartvingen, emedan det lände andra till skada, något missnöje. Nu går ryktet, att nästa lediga öfversteplats, såsom man tror vid ett regemente hustrupper, skall Jemnas åt prins Christian, och deita rykte väcker redan stort missnöje, emedan den gynnade är on främling, som blow kommit ull heders derigenom att han är sio hustrus man. I Irland skall anliggas ett resideus för prinsen af Wales, på det han må kunna tillbringa någon tid hvarje år der på ön. Ordnandet af förhållandet mellan stat och kyrka i Italien har uppnått en punkt, som synes blitva at den mest ingripande betydelse tör ej blott Italien, utan för den romersk-katolska kyrkan i allmänhet. I detförelag, som at regeringen uppjorts ang. kyrkans srihet och kyrkogodsens kapitalisering, förklaras kyrkan fri trån all indlandving at staten i utöfningen at kulten och i atseende på biskoparnes utnämning. Edens aftläggande. placet och exequaturen atskatfas, likasom kyrkans privilagier inom staten. Kyrkan skall sörja sör sig sjelf med de trognas frivilliga bi idrag och de henne tillhöriga eller rävtmätigt törvärfvale egodelar; dermed upphöra de anslag, som förnt bestodo till tunga tör staten, provinserna eller kommunerna. Om biskoparne förklara, att de sjelfva vilja ötvertaga de andliga godsens kapitalisering, måste de inom tio ar urlösa dessa gods, i det de förvandla desamma från immobila till mobila. De skola betala staten 600 millioner i 6 månaders afbetalnin gar om 50 millioner och öfvertaga de pensioner, som utlofvas åt medlemmarne af de upphäsda andliga korporationerna. Om flertalet af biskoparne skulle vägra att ingå härpå, skall regeringen sjolt utföra konverteringen och anvisa biskoparne 50 millioner med 5 proc. ränta, hvaremot hon öfvertager dispositionen öfver alla presterliga egendomar och försäljer immobila. De otvannämnda pensio