iden Så laåsta Och uppseendevackande prien frå Helvede lärer vara den vid IIbiboplads i Köpenhamn boende trådoch garnhandlaren Warbourg. — Rlålemager Hjort J:r i Köpenhamn är troligen för våra läsere en alldsles obekant person. Han är dock i sin stad en bekant man och dertill en rik man. Hans fader var också nålemager, men dessutom justitieråd och riddare af Dannebrogen. Det är detta sista, som sonen framför allt vill blifva, och derför är han förman i Augustiforeningenoch strålar der som festtalare at första rangen, då det är frågan om att utbringa skålar för kungahuset. Men ännu har han icke sått något dingelidang på bröstet, ehuru det säkerligen snart tör komma. Det är hans esista föreök åt det hållet, som Lunds Weckoblads Köpenhamns korresp. meddelar sina läsare, och för hvars sanningsenlighet korresp. säger sig ansvara. Vid det Kgl. Skydeselskabs möte förl. sommar, hvilket hedrades med konung Christians närvaro, utbragte hr Hjort samtliga skålar för konungahuset, man påstär 6 till antalet, och det var ett stylt arbete — äfven för en nålemager. Men talen voro förträffliga att höra och goda att få förstånd utaf. Och så törflöt en tid, och så kom ett rykte till talarens öra. H:s Majestät ville hafva glädje af att i lugn och ro kunna läsa hans tal och fröjda dermed sitt kgl. hjerta. Hr Hjorts nalemager--hjerta klappade också vid den stora äran, och så lät han trycka alla 6 talen med guldtyper och på finaste silkepapper och inbinda dem hos sin vän och själatrände, bokbindare Clement, i 6 de dyrbaraste band, som kunde fås tör pengar. Kan man väl göra mera för ett Dannebrogskors? Men detta var ändock icke nog för hr Hjort — mera, mera var det värdt, det lilla korset på bröstet! Och nu kommer det bästa, Rosinen i Enden af Pölsen! Hos en guldsmed beställdes ett massivt siltverskrin till ett värde af 3,000 rdr d. och häri nedlades hans snillefoster samt öfversändes som en gåfva till H:s Majestät. Det kan man kalla att handla storartadt, det kan man säga är att göra sina egna ord ära! Korset är dock, märkvärdigt nog, ännu icke anländt, men hr Hjort lefver i hoppet. — Otvannämnde korresp. lemnar följande skildring ötver det närvarande studentlifvet i Köpenhamn: I och för sig kan studentlifvet som sädant väsentligen betecknas som ungdomligt — ja måhända till och med i en alltför hög grad. På sin tarfliga studentkammare är studenten visserligen det allra vackraste exempel på flit, sparsamhet och ordning; i sällskapslifvet — och här är han isynnerhet eftersökt i den välmående medelklassen, hvars döttrar föredraga honom framför de välvadderade och hårdt snorade Martissönerna — ar han ett mönster al goda seder och belefvenhet; men då han uppträder som blott och bart student, då han jemte sina kamrater kommer till sold eller andra fester i föreningens lokal, då framträder ungdomligheten — man kan nastan säga barnsligheten — så starkt, att de äldre kamraterna, hvars nårvaro borde gifva sammankomsterna deras rätta prägel, så fort som möjligt draga sig tilibaka från de yngres krets. Hvad som förnämligast karakteriserar våra yngre Musasöner vid deras sedvanliga Lordagssold? är förnamligast deras Skjörhovedhed (sålunda får man ständigt, och det innan festen pågått många timmar samt efter inmundigandet af endast ett ringa qvantum punsch, se valplatsen täckt af många UHk-). Vidare utmärker dem deras utpräglade pratsjuka, i det från hvarje läpp bokstafligen framqväller en ström af ord, hvari man dock i vanligaste fall förgäfves spårar någon tanke, Det är de så kallade gemytlige Taler, tal öfver strunt och ingenting, som stå nögst i kursen, medan allvarets ord i allmänhet är utan allt vårde och sorklingar i rymden. Säkert är — och det al nämnde skäl — att danska studentföreningen har ett mycket svagare samband med de äldre akademici än tallet är vid något af de andra nordiska universiteten bvilket åter har det sorgliga men nödvändiga förhållandet till följd, att den unge kandidaten, ja, till och med den äldre studenten redan på ett sätt anser siti akademiska ungdomslif alslutadt för att helt och hållet gå upp i sällskapsoch samiljelifvet. Studenten glömmes. Hr Sörensen utbildar sig med en vidunderlig hastighet, Som en allt annat än glädjande egendomlighet i vårt studentlif, kan slutligen anföras dess i ögonen fallande benägenhet att förlägga hvarje sammankomst — den må vara af aldrig så enskild natur — till natten. Man samlas först, när andra goda medborgare redan hvila i sömnens armar, och så — till ohjelplig skada för följande dagen — går det löst till bortåt morgonstunden. En kring sig alltmer och mer utbredande lust för kortspel skall icke heller bidraga till att nära och uppråttballa andan inom de yngre atudenterna. — Ofvorrättsprokuratorn B. 6. Baug i Köpenhamn har i Måndags aflidit. Han var känd såsom en i flere afseenden mycket originel personlighet. — I Dagbladet berättas, att i London bildat sig en komite (board ot directors), som förklarat sig beredd att bilda ett aktiesällskap för att anlägga och sköta den af hr Kröhneke projekterade och till honom koncederade jernbanan från Köpenhamn till Hamburg. Fran Utlandet. Efter en Jång diskussion pro et contra tyckes den allmänna meningen i Frankrike omsider hafva kommit till det resultat, att dekretet af d. 19 Jan. är ett ganska betydligt s framåtskridande i liberal riktning. Man börjar för öfrigt mer och mer sätta den inträddafl fanndringran I förhindalsa mad A