Fran Utlandet. ö Vi ha förut erfarit pr telegral, att kongressen beslutat åtala presidenten Johnson. Enligt de i Nordamerika gällande grundlagsbestämmelserna skall senaten i detta fall komma att fungera som ransakande domstol; för en doms afkunnande fordras ett öfverensstämmande votum ai 23 af alla de tillstädesvarande medlemmarne. Om man fäster afseende vid den fientliga stämning, som hittills gjort sig gällande mot presidenten, ej mindre i senaten än i representantkammaren, är det högst sannolikt, att det skall lyckas det rastlösa radikala partiet att samla det nödiga antalet röster for Johnsons fällande. Det är å andra sidan äfvenledes otvifvelaktigt, att Johnson skall genast i första hand förneka kongressens betogenhet i allmänhet och senatens isynnerhet, alldenstund den nuvarande lagstiftande församlingen enligt hans åsigter endast är ett fragment af Unionens lagliga representation, i hvilken han menar att sydstatsdeputerade äfven böra ingå efter underkastelsen. Den yttre anledningen till den fullständiga brytningen mellan presidenten och kongressens majoritet har det veto varit, enl. hvad förut nämnts, som Johnson nedlagt mot kongressens beslut om, att tillstädja negrerna i förbundsdistriktet Columbia (som ej är representeradt på kongressen och endast väljer kommunala embetsmän) obetingad valrätt, d. v. 8 en valrätt som ej är knuten vid bestämda qvalifikationer i afseende på bildning etc. De radikala tidningarne medgifva sjelfva, att mycket kan vara att mot detta beslut invända, men påstå deremot, att varit nödvändigt, ebåde som experiment och demonstration, isynnerhet för att gendrifva demokraternas påstående om, att sjelfva kongressen i de distrikter, der dess inflytande var omedelbart och otvifvelaktigt, underlät att det gifva negrerna rösträtt, medan den ville påtvinga Sydstaterna densamma. Sjelfva frågan om negrernas rätt att välja kommunala embetsmän i Columbia kan vara af underordnad betydelse, men den bildar i sammanhang med kongressens öfriga beslut en del at det radikala partiets operationsplan mot Sydstaterna och presidenten. Det skall för framtiden ej komma att saknas ytterligare beslut i denna riktning. I en skrifvelse från New-York af d. 17 Dec. talas det t. ex. om, att ett lagförslag skall inkomma i representantkammaren, enl hvilket alla administrativa embeten i Unionen skola förklaras lediga under en tid af 1 eller 2 månader, räknadt från den dag, då lagen derom blir utfärdad. I så tall skall nedsättas en särskild komite, bestående af ordförandena inom senaten och representantkammaren samt öfverdomaren Chase, hvilken skall re-! videra hela embetsklassen och stadtästa de,