rig sjelfva med de industriela produkter som de behöfva, och de måste för alstren at deras åkerbruk, skogsskötsel, bergverk, fiskerier och skeppsrederi tillbyta sig ej blott kolonialprodukter och dylika varor, som deras land ej kan skänka dem, utan äfven indu striella produkter. Blott en mindre del af de varor som tillverkas genom deras industri, finner assättnin utanför vederbörande rikes egna gränser, och störst delen af dessa afsättas till brödrarikena. . Det är i och för sig helt naturligt, att industrie ej har ernått någon synnerligt framstående plats inon de tre rikena. Dertill behölves förutom vissa natur liga foretråden koncentrerad arbetskraft och en sä.skild andlig utveckling. Men intet af länderna frumgick ur de hårda tiderna i början af detta ärhundra dv med synnerligt stora kapitaler eller rättare mes mycket sma. Dessa funno elter hand, allisom de tillvaxte, en naturlig och fruktbringande användnin; un de riktniogar, som lägo närmast, under det at blutt en mindre del kom industrien till godo och till ochmed uuder det bestående systemet ej alltid ledde in på ralta vägar. Ölverflödig arbetskraft kan i all mänhet icke sägas hafva föresunnits inom de nordi ska, till stor del så tunnt befolkade rikena, och de fanns ej något skäl för landtbefolkningen att drag: in till de större städerna, der industrien ej kunde p: många år bjuda dem en verkligt högre arbetslon. 14: nästan uteslutande sysselsättning med åkerbruket isynnerhet så som det förr i tiden idkades, kunde e. frambringa skickliga industriela arbetare, och detsamma gäller, om än på aunat sätt, om fiskeri, sjofart och skogsskötsel, under det förhållandet ställe: sig annorlunda med ulseende på bergverkens skötsel Do immateriela vilkoren hafva blott till en viss grut förefunnits; och det har ofvan påpekats, hvilka an lag dessa utvecklat hos folken och till stor del icke-industriel riktning, menu äfven huru de gilvit ut vecklingen en ohka riktuing i da tre rikena. Men länderna supplera hvarandra i ej få rikt ningar och förete, betiaktade som ett helt, en bild u en ohkartad och i flera hånseouden rikt utveckla verksamhet. Om deuna än star i flera riktningar tillbaka, ja mycket ullbaka, för den utveckling, som ernatis i beslagtado och lika civiliserade länder, hu: den likval ej stö re honder att ölvervinua, än de sow annorsta des besegrats. Man behölver ej ens gå ev halft arhundrade tillbaka 4 tiden, för att i Nordtysk laud påtralla en induseäri, hvilken ingalunda uppnat sanan sullhet och utveckling, som de skandiuavisk rikenas, ocn lhkväl kan den nu i flera hånscender tätla med Euglauds och Frankrikes. Men vi befinnoss ej i olyckligare forhallanden och vi kunca derso äfven med skäl påstå att framåtskridandet börjat och börjat i många riktuiogar lotvande och krastigt. Uuder de sista 20 åren har hela den ekonomiska verksamheten mäktigt böjt sig, och industrien har vunniett bittills okandt och sundare hf än någonsin förr. Framatskridandet har vunnits genom ett stört användande af de våxande krafterna, men det härleder sig ej af statsmakternas ingripande. Under den period, hvarom här är fråga, halva skråbanden upplösts, skrankor fallit och tullagarne reformerats. De förbud mot främmande täflan, under hvilka en dei industrigrenar arbetade, hafva försvunnit, utan at: grundpelarne för deras verksamhet rubbats; tvärtom har erfarenheten lärt, att under ständigt sjunkande tulisatser de sundt grundade industrigrenarne utvecklat sig till ett både qvantitativt och qvalitativt rikarlif. Att det äfven finnes industrier, som endast medl svårighet skola kunna bestå under den öppna och fria kampen af kraft mot kraft, kan icke förnekas men bättre är det nu att bära förlusterna, än att läg ga nya uppoffringar till de föregående, för att bländ: sig sjelfva och tillsluta ögonen för de förut gjorde misstagen och uppolfringarne. Vi fästa ännu en gång uppmärksamheten på denna tidskrifts anmälan tör detta år. Svensk Litteratur-Tidskrift, utgitven af C. R. Nyblom. Sista häftet för denna tidskriltandra årgång har utkommit, innehällande flera kritiska uppsatser öfver nyligen utkomna arbeten. En art tidskriftens slitigaste och friskaste medarbetare docenten D. hlockhoff har mv jemte doc. H. Forssell inträdt i redaktioner såsom stadigvarande medarbetare. I det fö religgande häftet har den förre i en anmäla af några religiösa böcker lemnat en kort, ty värr alltför kort och skizzartad för ämnet, öiversigt at utvecklingen på det religiösa om rådet, hvilken torde läsas med stort intresse af en och hvar, som ej finner saligheten i de städse enahanda bestående. Hr Forssell åte:igen har meddelat en synnerligen väl skrit ven och intressant uppsats om Macaulay, met rubrik En nutidens talare, hvilken uppsat sjelf är en ypperlig essay ötver denne es sayrist. Tidskriften kan endast vinna på denn: stadigvarande förstärkning af dess kratter och är det oss ett nöje att härmed på de varmaste förorda densamma hos den svensk: allmänheten. Tidskriften utgifves i 8 häfter om året till ett pris af 7 rdr rmt utan till lägg af postarvode å postkontoren. Dansk Maanedskrift, redigeret og udgivet af d:r M. G. G. Steenstrup. Decemberhäftet tör förlidet år har ingått, innehållande en förträfflig och tidsenlig uppsats: Påtvedömet under Pius IX (IL Pius IX og Kirkestaten), a: cand. theol. E. Schebel, samt Notiser om Den danske statsgjaeld. Den förra uppsatsen lemnar en med talang, klar blick och god insigt skrifven redo görelse för gången af den s. k. romerska