Pe 42 DtrakKtamdC cral ar Ömonons 1vTHEnCTA! Grant redan beklädd med en diskretionår myndighet i allt, hvad som angår truppernas fördelning vid mexicanska gränsen, och har fått ordre att åtfölja Campbell på dennes resa till Mexico samt gå honom tillhanda med sin erfarenhet och insigt. Efter det han konfererat med Grant, skall Campbell bege sig till Chihuahua eller något annat ställe, der Juarez tänker uppslå sitt residens. — I ett bref af d. 30 Okt. från presidenten Johnson till krigssekreteraren Stanton, meddelas, att general Sherman beordrats träda i Grants ställe, hvilken anhållit om att bli fritagen fran denna mission. Den diplomatiska korrespondensen slutar med tvenne intressanta depescher, vexlade mellan Seward och Bigelow under d. 8:de och 23:dje November. Bigelow meddelar i den första, att han talat med k eur Napoleon i St. Cloud och fäst hans uppmär samhet på det missnöje, som rådde i Nordamerika med anledning af uppskofvet med viden för hemkallandet, hvartill kejsaren svarade, att han visserligen beslutat uppskjuta hemkallandet till våren, men uleslutande af militära skäl. Han (kejsaren) var dertill nödsakad, emedan juaristernas uppträdande skulle, genom ett successivt utrymmande, utsätta de qvarvarande franska trupperna för de största faror. Hay bade derför skickat 1 arskalk Bazaine, som redan inskeppat ett regemintie, en telegrafisk befallning om att inställa hemsändningen, tiils allt hunnit förberedas för transportens utförande på en gång. Trupperna hade derpå vändt tillbaka från Vera Cruz vill Orizaba. Kejsar Napoleon tillade: Satt han nästan samtidigt skickat general Castelnau till Mexico, för att meddela Maximilian, att Frankrike ej längre kunde understödja honom med en enda man eller en enda sous. Om Maximilian trodde, att han kunde hålla sig qvar allena, skulle Frankrike ej draga sina trupper tillbaka fortare, än öfverkommet blifvit med Drouyn de Lhuys (sista asdel. i November 1867), men om han skulle vara hugad att nedlägga kronan, var Castelnau bemyndigad att söka finna en regering, med hvilka han kunde underhandla om skydd för de franska intressena och om alla truppernas inskeppande nästa vår. Bigelow anmärker i slutet af depeschen. att Napoleon under samtalets gång yttrade, att han rådt Maximilian att abdikera, och att man derför kunde motse under:ättelsen om hans tronafsägelse. Seward berömmer i sitt svar på denna depesch Bigelow för hans förhandlingar med kejsaren och bekräftar, att misstämningen i Nordamerika fortfarande är stor, derför att Frankrike undanskjutit den första terminen för truppernas hemkallande, utan att derom underrätta kabinettet i Washington. (Under samtalet med Bigelow hade Napolcon dock medgilvit, att detta borde hafva skett, och att skulden var Monstiers.) Seward förklarar, att kabinuttet i Washingrtou ej kan finna sig lugat i hvad som skett, emedan man vet, hvad som menas med nästa vår, och alldenstund alla dess diplomatiska operationer samt Campbells och Shermans sändande till Juarers hof äro beräknade på, att utymmandet skulle börja innev. år. Noten slutar hotande med den anmärkning, att Campbells instruktioner icke kunna återkallas och att den nordamerikanska observationshären 4väntar på presidentens ordre. Den diplomatisk . notvexlingen ändar således med spänning å båda sidor, ehuru Moniteur säger att sranska regeringen ej sått del at denna depesch, men Newyorkertidningarne meddela en senare depesch af d. 6 Dec. från Bigelow, i hvilken enigheten synes återupprättad. D. 23 d:s föreställde Bigelow sin efterträdare, den nye gesandten general Dix för kejsar Napoleon i MTuilerierna. Dix uttalade den önskan, att det nuvarande goda förståndet mellan Frankrike och Nordamerika måtte fortlarande bestå. Kejsaren tackade och svarade: -pe historiska minnena äro mig en borgen för, att vårt vänskapliga förhållande icke skall störas genom något missförstånd, samt att vår uppriktiga samdrägt skall lända industrien och handeln till gagn och betrygga civilisationens framsteg. Kejsaren tillade, att Dix s närvaro i Paris endast kunde bidraga till de lyckligaste resultater, emedan den betryggade sortvaron at det förhållande, hvarvid kejsaren fäste så stor vigt. Den transka regeringen har mottagit en depesch från Mexico at d. 5 dec, hvilken gendrifver alla de vilda rykten, som varit i omlopp ang. kejsar Maximilian. Den upplyser älven om, att kejsaren haft flera sammanträden med general Castelnau och marskalk 3Jazaine, men utan att närmare underrätta om sina definitiva beslut. På Bazaines uppmanning, att han skulle utlemna den brefvexling, som förts mellan honom och kejsar Napoleon före mottagandet af den mexicanska kejsarekronan, skall han halva svarat undvikande. De österrikiska tidningarne påstå, att att denna brefvexling redan af en pålitlig tjenare förts till Europa och hålles dold i Miranare eller på något annat ställe i Österrike. Maximilian skall tillägga denna brefvexling stor betydelse, emedan han har för afsigt att med stöd al dessa aktstycken senare offentliggöra historien öfver sin korta regering. För öfrigt vill man i Paris veta, att både kejsarinnan Charlotte och grefve Bombelles äro i besittning af kopior at dessa bref. I franska hamnar ligga nu 40 transportskepp färdiga, hvilka skola på samma gång utlöpa från Rocdefort, Lorient, Brest, Cherbourg och Toulon till Mexico. Orsaken till att antalet ökats är den, att ätven österrikiska och belgiska hjelpkårerna samt österrikiska och franska familjer må kunna medtölja. Bismarck väntas till Frankrike för sin helsas skull. Kardinal Gousset i Rheims har uflidit. —— Telegrammer. AATnr . mr LL MM.