Joh. 16, 25 och 29, — vidare att Paulus gick på samma sät till väga: deo nuÅ urliga menniekan sornimmer intet af det Guds anda tillhör; y det är henn. en galenskap, och hon kan icke begripa det, ty de måste andligen dömas. Det är tydligt, att Paludan-Muller hiv med älven antydde, att i summa mån so: solkupplysningen stiger, går folket från Ch: stianismus interior ull en sublimior, hvilket förutsätter rörelse. Dessa bref äro, 1 sin helhet tagna, Ö sängslande kulturbild från vårt södra brode land, och kunna vi dertor ej annat än på det varmaste törorda dem hos våra läsare, som helt sakert icke skola ångra, att de genon dem gjort bekantskap med en nu sörfluten ut veckliugsperiods stora andar och deras betran telsesätt. Daalismen vor nyeste Philosophie, a C. Brandes. hjöbenhavu, Gyldenualske Bo, handel. Denna lilla broschyr är en väl skrifven. om än något häftig stridskrift mot pros. KR. Nielsens isilosofiska system-, hvilket synes f. n. ha satt sinnena i jäsning och pennorna :i säng i Danmark, hotande att afla en diger otr.dslitteratur. IIr Nielsen pästär att tron och vetenskapen kunna finnas stridande emo: hvarandra hos en och samma persunlighet. Så 1. ex. kan en persons vetenskapliga vildning förneka underverkens tillvaro, under det hans religiösa tro erkanner dem. Detta tyckes vara ett slags beqvämlighetssystem, afsedt at jemka uti den stora kampen mellan tro och veta; men liksom alla haltheter haltar de Nielsen måste sålunda ofta uppträda ull vetenskapens försvar emot under-teorien, men bör naturligtvis äfven försvara under-teorlen mot vetenskapen. Denna i ordets fuila betydelse Fjeltuotsägelsc gisslar Brandes i sim broschyr ganska skarpt, i det han tager det rationela i försvar och tordrar fullt uppgående 1 tron eller i vetenskapen, citerande den skarDa vorsen.