lärer gifva hrr läkare fullt skäl till den förklaring, , att B. vid sin beklagligr hanoliag icke var vid sina sinnens råtta bruk och saledes icke ullräknelig lör hval han gjorde. ödra stambanan. Med D cember månads bosjan komma snalfHagen fran Stockholm att ligua osver natten i Jönköping samt ankomma till Malmö om eftermiadagarna kl. 1.44. Ogillade besvär. Hr Sundvallsons besvär ölver uvt i Upsala foffEZan na riksdagsmannavalet äro nu al bogsta domstolen oHUlAd tjernregnet. Härom innehåller Upsala-PostenX 104 i Lordugs följande intressanta meddelanden: De allmanna mämngarne hafva på sista tiden berattat, att astronomerna iörWtsagtankvmsten al stjernfall i ovanlig mängd omkring d12 och 14 Nov detta år. En sådan förutsägelse stodjer sig naturikliga stjeruligtvis på den erfarenhet, som Zjorts, a full intrasta efter bes ämuda ars Jörlopp i dam a manad och nästan på sam ma sag. IIVad säcskilt Nov. manad beträlfar, så hänner man, att dagarne mellan d. 11 och 14 ofta varit utmärkta lör sdina talrika atjernsall, men att enomenet isynverhet tvenne ganger Visat sig med en ej förut anad prakt. Salunda dan Alexander von IIumbolut i Cumana natten emellan d. 11 och 12 Nov. 1799 en vtalig mänga stjernjall och har på detta tenomen lemnat den mest målanue beskritning. På flera ställen i Europa sågs natten mellan d. 12 och 13 Nov. 1832 och likaledes i Amerika samma natt pasoljande ar en dylik svärm al oräkneliga stjernsall; men efter denna tid började November-senomenet att hastigt aftaga i styrka. Detta antydde att fenomenet har en period ar 33 eller 34 år och att det anyo borde visa sig i år. eller nästa år, en åsigt, som redan på 30-talet uftalades al den berömde astronomen Olbers. Au denna förväntan skulle gå i fullbordan, guf det stora autalet af observ. stjernsall vid samma tid i ijol ökad anledning att hoppas. Svårare var utt med nagon säkerhet sörutsäga bestämda tiden för svärmens ankomst. Prof. Newton i Amerika kom förmed ist sina beräkningar till det resultat, att medespuokten al stjernfalisgiuppen skulle passeras omkring kl. 11 1. m. d. 14 Nov, men Holarets observationer tycktes gifva vid handen, att fenomenet borde iniräifa natten emellan d. 12 och 13. Vi kunna nu för vara läsare tillkännagifva, att den bobåädade Novem ber-svärmen verkeigen ankommit och att jorden passerade densamma matten mellan den 13 och 14 NOVCWDOI efter midnatt. Por att kunna lemna nagra bidrag till kännedomen al detta intressauta senomen hade nemligen doktor Rubenson samt flera af de medlemmar inom ästudeatkaren, som biträda nonom vid de meteor logiska timobservationerna i härvarande observatorium, olverenskommit att vid den forutsagda tiden aktgifva på stjerntallens myckenhet samt, i händelse antalet sadana lät förmoda ankomsten af den bebadade Novemberevärmen, studera de vigtigaste företevlser, som dermed sta i sammanhang. Deua hopp blef icke heiler sviket, ty vid midnattstiden natten mellau d. 13 och 14, då himmelen, so.n foregaeune dag varit täckt af en tät molnslöja, började att klarna, hade redan flera förelöpare ull svärmen insunnit sig. Ju mera tiden framskred, desto talrikare blefvo de, och desto mera vexlande i sina former blel senomenet, och då största mängden stjernfall inträsiade, hvilket skedde emellan kl. 214 och 212 s. m., var fenomenet öfver all beskrilnung praktfullt. Vi kunna ej bär redogöra för de iakttagelser, svm vid ullfallet anstäldes, sa mycket mndre som ohservations-materialet ännu ej hunnit ordnas; men lör att dock gilva läsaren ett angesarligr begrepp om antalet al de passerade meteorerun, vilja vi nämna act vid den rakning deraf, som anställdes på det sått, att himmelen indelades i 6 regioner och hvarje observatör räknade de stjernfall, som föllo inom hans region, erhöhlos under en tidrymd uf en umme och 16 minuter 4,162 stjernfall, af hvilka omkr. 1,600 annoterades emerlau kl. 2 t. 40 m. och 2 t. 55 m. s. m., således i der närmuste tvenne etjernsall i sekunden. En intressant företeelse, hvilken lör första gangen ohserverades al OImeted i Amerika 1853, var den, att alla stjernfallens banor, om de förlängdes bakat, träffade himlen i en och samma punkt i stjernbiluen Lejonet. Vi kunna tillägga, at ow de förlängdes framat, de tråslane hvarandra i en punkt på hbimlasleren, belägen på motsatt sida mot den förra. Dessa bunkter hysa i det närmaste i den rIiktIing, i hvilken jorden vid denna tid på arat framskrider 1 bu bana vmkring solen; hy raf med bestämdhet srungar, att dessa stjäerniall icke bildas inom vår atmodJe, såsom äldre oUSCTVa:Orer antogo, utan otvisvelaktigt arv ar kosmiskt ursprung. Att den sista upparit onen al Novembe -svärmen fullkomligt bestyrker denna allwant amagna adtge hiuer intet tvilve . såväl genom läget al nyassnämnae utgängspnokt som o k genom svärmens in tålf nde så nå a den tid, beräkningen bade forussagi. UrYmmet illater oss icke alt vga i nagon beskrifulng al andra fenomenet Jölj une owStaumH21. Vi vilje blott tilläga, an om, dasom prof Newton uppsdver, jorden detta al passerat BEenUm Svärmens mesclpuokt, vi älven nästa ur kunna boppas ungotar vd samma tidpunkt la så ett betydligt anmäl od dessa meteorer, om ock i mivdre manga än denun pang, men attdercster nagot likärta U Novewbersleavinen j kommer att blifva synligt lörr an i början ul nästa arhundrade?, tCarishamus Allehandas visat Hp Vaken, Bar alven viit i tIIHAIIart lå skada uniredaktion, som stä se 0 1. llen, och -k uCfumHm: Et piokilullare skadespel Visar pp Val sällan ot uA. or Väl Ösva än det som Klanste ölver h m ah:NAIvU natten vill den 14 ds och obseaverades klockan ine JII i 2 3. Oraknel dJcniU korsade bvasandra i ala riktningar hvarje sekund, kt blänkande, mer längst Somliga med langa siöuå qvastar, andra med st jorsvinnande strimmot, hvilka, ilinae om hyarandaia stundom upptog) il ra grader al si mamentet. IIel. sijC2ubimmoln tycktes vara i ony p innycket af denda her HEA syn kan med ingenting jem or.s. Egendomshandel Angående den betydliga engenaomen Skorovge, hvars försäljning a auktion i Norrköping för en summa sf 318700 rdr vi all I Ömig rörelse, och ii........ 2 4