2 5 ver deserteringarne inom Antibes-legionen. Af denna legion stå 500 man i Viterbo, återsto den i de kringliggande orterna — d. v. 8. skulle stå, ty legionen befinner sig nu redan mer i de toscanska provinserna, än i Kyrkostaten. Siena är fullt af desertörer, andra vända sig till Livorno eller välja den längsta vägen öiver Alperna. Men det ges äfven sådana utaf dem, som ansluta sig till de neapolitanska röfvarena. De officiösa tidn. bekräfta nu, att direktören för riksgäldsverket, Manicardi, befinner sig i Paris, för att närvara vid förhandlingarne om finansfrågan mellan Italien och den romerska curian, dervid det gäller den skuld, som hvilar på de införlifvade romerska provinserna, och terminen för betalning af räntorna å denna skuld. I ett bref från Florens skrifves, att hemliga värfningar pågå öfver hela Italien, assedda för ett uppror i Spanien, kanske det redan utbrutna. Tillståndet på Sicilien skall vara beklagansvärdt. Talrika band at insurgenter äro alltjemt samlade i närheten af Palermo såväll som i det inre af ön, och koleran är fortfarande i tilltagande. D. 26 Okt. var den sista dagen, inom hvilken munkarne, inberäknadt capucinerna, måste lemna klostren; de gjorde det lugnt och godvilligt. På hela Sicilien kan man numera ej få se någon enda munk; de ha aflagt ordensdrägten och begifva sig till sina hemorter. Några ibland dem hafva häktats, såsom inblandade i oroligheterna i Palermo, och bragts ombord pågfregatten Napolir. Äfven biskopen af Monreale har af samma skäl häktats. Medlemmarne af den i Frankrike nedsatta militärkommissionen, hade d. 7 d:s sitt andra sammanträde i S:t Cloud. Sju organisationsförslag blefvo vid detsamma framlagda, hvilkas författare voro marskalkerna Mac Mahon, Randon, Niel, generalerna Bourbaki, Lebrun, Trochu och statsministern Rouher. Samtliga förslagen blefvo genast på kejsarens särskilda befallning litografierade, på det hvarje medlem af komiten skulle kunna få särskild del at dem och dermed tillfälle till noggrannare pröfning. Intet af förslagen ville en ändring i armeens inre organisation, utan endast modifikationer i det hittills bestående militära systemet. Kejsaren har derjemte i S:t Cloud lemnat företräde åt uppfinnaren af en ny kanon, med hvilken 15 till 18 skott i minuten skola kunna aflossas. Såsom en väsentlig egendomlighet för denna kanon betecknas, att densamma aldrig ryggar tillbaka vid skjutningen och sjelfva kanonen ej kan upphettas. Frankrikes och Englands bemedling, för att få slut på kriget mellan Brasilien och Paraguay, har redan skridit till formulerandet af basis för freden, och skall densamma med snaraste afsändas till Rio, Buenos Ayres, Montevideo och Assuncion. Ett stort antal franska generalstabsofficerare befinner sig f. n. i främmande länder, tör att studera de olika militäriska systemerna, och skola deras berättelser ej bli utan inverkan på militärkommissionens beslut. Enl. Moniteur har den franska expeditionskåren i Mexico börjat sin koncentreringsrörelse kring hufvudstaden, och en del at trupperna är redan på väg från hufvudstaden till Vera Cruz. Alla de transportfartyg, som äro nödiga för truppernas inskeppning, äro i ordning. Enl. en af Amerikas mest ansedda tidningar, Newyork Times, skola de stundande händelserna i Mexico taga denna gestalt: Franska truppernas aftåg börjar i November l: och ett år medgifves desamma för utrymmandet. Maximilian skall afresa med fransmän nen. Förenta Staterna skola beskydda Mexico, genom att garantera en varaktig regering. En förbundsarmå och dito flotta skola hållas i beredskap, för att bistå Juarez, om han skulle behöfva hjelp. Mexico skall asträda ett visst område till Förenta Staterna, begränsadt af en linie från Rio Grandees mynning till Guaymas. General Sheridan säges hafva kallats tilll. Washington, med anledning af den mexicanska trågans ställning. Mexicanske partichefen Ortega har skrifvit till Sheridan ett bref, hvari han säger sig vara Mexicos författningsenlige president och tillbakavisar Sheridans senaste ordre såsom en inblandning i Mexicos inre angelägenheter. De radikala hafva segrat öfver presidentens parti vid alla valen, utom i Maryland och) Delaware. Om presidentens ställning skrifver Times Filadelfiakorresp.: Andrew Johnson tänker nu, enligt all sannolikhet, på en förändring i sin politik, Det demokratiska partiet understödjer honom icke Jängre med samma ifver som sist!. sommar, emedan det befarar, att Johnson skall omvända sig och återigen ansluta sig till republikanerna, och de mera moderata bland dessa uttala öppet sitt hopp om att åter få presidenten i sina leder. Johnson har plötsligt upphört med att säga eller göra någonting till förmån för sin poJerk mmh man trar darfArRr att han räfvar Alvar ott