Fran Utlandet. Efter att under sjorton dagar ungefär hafva lagt starkt beslag på den allmänna uppmärksamheten, har talet om upproret på Kreta och en deraf följande sannolik allmän resning bland Turkiets kristna befolkning, alldeles tystnat. Orsaken härtill har i ej ringa grad legat deri, att uppgifterna srån Kreta varit af den mest motsägande och stridiga art. Men. alldenstund upproret ännu icke är undertryckt och förhållandena på ön väl kunna åter en gång ådraga sig uppmärksamheten, torde följande upplysningar af Times korrespondent i Athen, daterade d. 25 Okt., vara at intresse: De kristna på Kreta borde kunna, om deras vänners statistiska beräkningar äro riktiga, ställa 20,000 man under vapen; och det säges, att de med sig redan förenat 1,000 frivilliga. Mustapha Pascha (turkarnes befälhafvare på ön) har under sig omkring 30, 000 man, af hvilka mer än 25,000 man äro regelbundna trupper. Han har äfvenledes 10 ångare, af hvilka 6 äro örlogstartyg af betydande storlek. Han är rikligen försedd med allt slags krigsmateriel och ammunition. Den operationsplan, som blef honom anbefalld, är tydligt angifven af hans rörelser. Denna plan var väl uppgjord, men den har utförts på det oskickligaste sätt, äfven sedan man gjort allt erkännande at de kretensiska kristnas mod, entusiasm och lokalkännedom. Då Mustapha Pascha efterträdde Ismail d. 11 Sept. med fullmakt som generalguvernör och öfverbefälhafvare öfver trupperna på Kreta, fann han de turkiska trupperna på ön koncentrerade i fästningarne Canea, Rettimo och Candia, och en stark kår af kretensiska muselmän med deras tamiljer belägrad af de kristna å en plats, kallad Kandhanos i distriktet Selinos, der muselmännen innehade flera byar. Kandhanos är skiljdt från hafvet genom den bergskedja, som löper längs öns sydkust till hela dess längd. De kristna hade omringat muselmännen med en kedja at poster på bergen och afskurit Kandhanos trån all törbindelse med Canea i nordvest och hafvet i söder. De kristna besatte hela bergskedjan, som sträcker sig genom ön, men deras tvenne starkaste platser äro de platser, der dessa berg svälla ut på de bredaste ställena å Kreta och resa sig till en höjd af inemot 7,600 fot öfver hafsytan. Deras spetsar äro kanske redan betäckta med snö, som i Attica fallit på Hymettos ech Pentelicos, fastän de ej ha mer än 3,500 fots höjd. Distriktet Sphakia i vester utgöres af en hopgyttrad massa af bergsspetsar genomskurna at klyftor och klippafgrunder, nära 2 mil långa och 123 breda, och öfverskjutande fästningen Canea samt med Rettineo i sin nordöstra flank. Distriktet Ida, som ligger mera i öster, är icke så stort eller så otillgängligt, men det reser sig i on ännu högre spets. Dess östra sida har bördiga sluttningar och är utsatt för infall af Candias garnison. En blick på hvilken karta som helst skall förklara Mustapha Paschas plan. Hans första mål var att befria de i Kandhamos innestängda kretensiska muselmännen och sätta en starkt befästad post på slätten Omalos, för att stänga passet Xyloporta och uttränga Sphakierna från distrikten Selinos och Kisamos; derefter att med trenne starka flygande infanterikolonner och lätt artilleri, som samtidigt framrycka från Canea, Rettimo och Candia, skära ön i fyra delar, upprätta depoter på södra kusten med förråder från flottan samt isolera de kristnas krigiska styrka i deras bergsfästningar i Sphakia och Ida. De trenne kolonner ryckte ut, men ingendera lyckades uppnå sitt föresatta mål. De muselmanska familjerna i Kandhanos befriades sjöledes ifrån och förflyttades till Canea. Männen med deras hjordar eskorterades landvägen af den kolonn, som öfvergaf Kandhanas och ej upprättade någon post i Omalos. Grekerna skryta öfver att hafva nedergjort denna kolonn och prisa sitt ädelmod i att spara qvinnorna och barnen, som de kunde gjort till fångar. Men de glömma att berömma sin egen sjelfförnekelse i att underlåta att bemäktiga sig de tusentals får och boskap, som uppnådde Canea, eskorterade af de turkiska trupperna. Det sätt, hvarpå operationsplanen utförts, förråder de turkiska trunnerna adneliga till