gar biträdt. Porten, som i Tuilerierna officielt tackat för Frankrikes goda hjelp, har losvat, att Hatt-Humayun skall inom sex månader träda i verket, hvarjemte utlofvats, att innevånarne på Kreta skola få alla rättvisa klagomål afhjelpta. Hvad Kreta angår, är det omöjligt att af de stridiga underrättelserna leta sig till sanningen. De transka tidningarne, i hvilkas intresse det ligger att förvecklingarne på denna ö sluta så fort som möjligt, tyckas för tidigt hafva framhållit upprorets nära slut och lugnets återinträdande på denna kant. Times korresp. i Athen meddelar deremot nu under d. 11:te d:s. och på hans upp: gifter kan man väl någorlunda lita: ÅMustapba Pascha, ganeralguvernören på Kreta, har nu varit en månad i Canea; och i stället för att inom 14 dagar få slut på kriget, såsom hans vänner hoppades, har han funnit sig tvungen erkänna de upproriska Kretenserna som krigförande makt och upprätta en regelbunden blokad af hela ön, med undantag af de befästade platserna Canea, Suda, Retinco, Candia och Spinalonga. Denna åtgärd gilver kriget på Kreta en vigt, som dev icke förut egde, och framställer den grekiska frågan under vändighet, hvari Mustapha Pascha befinner sig att behötva proklamera en blokad och utsträcka den till hela ön, bevisar, att en armå om 30,000 man turkiska trupper är otillräcklig för att beherrska den norra kusten och att de kristna ej blott äro i besittning af den långa bergskedja, som genomskär ön i hela dess längd, utan att de dominera många af hamnarne och vikarne längs den bördiga kusten i norr. Grekernas berättelser, hvilka yfvas öfver att de belägra fästet Kisamos i nordvestra hörnet af ön och Setia i nordöstra, bekräftas genom denna proklamation om blokad. Korresp, tillägger dock, såsom bevis på de grekiska berättelsernas opålitlighet, att tidningarne i Athen omtala en förfärlig massaker, som af turkarne utöfvats i grottan Sarkos, der de skola ihjälrökat 306 gubbar, qvinnor och barn — hvilken händelse dock timade under revolutionen 1822 och kan jemte en plansch öfver grottan återfinnas i Pashleys Travels in Crete. Grekiska skriftställare, talare och politici hvilka ej tyckas vilja förneka den karakter, Paulus gifver dem i sitt bref till Titus, hafva ansett massakrerna från 1822 för ett lämpligt medel att resa Europas känslor mot sultanens regering till summa höjd nu som år 1822. om det är omöjligt att säga hvad som verkligen inträffar, är det dock säkert, att kriget förröder det vcakra Kreta, och de förfärade kristna qvinnorna och barnen fly af fruktan för sina lif till stort antal till Athen och öarne i Arkipelagen. Turkarne uppbränna byarne och mörda qvinnor och barn; de kristna plundra öns muselmän och demoralisera sig genom att mörda sina herrar och fångar. Frankrikes bank har lemnat den italienska ett förskott af 20 mill. i guld. På kejsarens befallning skall i utställningsbyggnadens trädgård uppställas modellen till Napoleon I:s boning på S:t Helena med kejsarens rum, den lilla trädgården, i hvilken han så gerna satt — allt i trogen efterbildning. Man hade i Amerika föreslagit, att till verldsutställningen skicka från Kalifornien ett stycke af dess verldsbekanta stora träd (Orignal Big Tree), men måste uppgifva tanken, emedan man ej kunde få någon tillräckigt lång såg. En dylik måste neml. vara 40 ot lång. Mires skall med November öppna en statsbank i London, af hvilken en filialaflelning får finnas i Paris. I Lyon råder t. n. stor oro bland sidenirbetarne, emedan en del af de förnämsta silenfabrikanterna måst afskeda sina arbetare vå grund af bristande ordres från Paris och lålig alsättning al deras varor. Orsaken härill är den, att Lyon hittills varit hutvudsätet ör tillverkningen af de fagonnerade sidentyerna, men då dessa nu alldeles kommit ur nodet i Paris och damerna endast bära silentyger de Vuni, hafva många tusen arbetare blifvit brödlösa. Englands tidningar meddela från Ostndien att halfva befolkningen i Orissa omcommit af hunger. Koleran har visat sig de trakter at Bengalen, som lida af hungersnöd. Dockorna i Liverpool skola betydligt utridgas. Till ändamålet föreslås upptagandet if ett lån om 11 mill. pund. Från Amerika skrifves, att general Butler hållit ett tal, hvari han tordrat, att Presidenten Johnson skulle försättas i anklaelsetillständ, och förklarat, att om den seare befallde armåen och flottan att bistå 1sonom mot kongressen. skulle han ej bli åta 5 — ———