nn — — —— —— — ————————5 — Om jag sjelf doge? Om gula lebern angrepe mig, den vid klimatet ovane? Om jag omkomme här, fattig okänd, utan att ha ernätt rikedom eller kärlek, utan att ha kommit ut ur bokhällarekontoret, utan att ha njutit lifvets glädje! ... 0 nej, nej, nej! . det är icke möjligt .. Och likväl! På altonen var det ett slags familjerad i salen. Fru Naigeots syster kom der med sin man ; hon var liksom systern en förständig och kraftfull qvinna, hvilken tidigare bestyrt vi tigare affärer och gerna gick in på krasti; xärder. Moitissier visade sig allvarlig och förekommande mot alla, Louise pet förskräckt öfver att se denna högtidlighet. hvilken såg sa hemsk ut, ty de bäda bokhällarne medförde husets notarie. — Mina vinner, sade enkan, jag vill göra mitt testamente, men jag ber er ändtligen icke tro att det är min begrafning ni skulle bevista. — Jag har aldrig befunnit mig bättre än i dag, men i denna pestens tid bör man vara beredd på allt. J:Ä att alla mina angelägenheter mätte vara i ordning, i den händelse att en olycka inträffade. Testamenten tillade hon leende, ha då gudskelof icke ännu slagit ihjel någon. Dessa menniskor, som voro vana vid att gå allvarligt till väga i hela lifvet, beredde sig