Engelsk-svenska banken. En korrespondent från Stockholm till Norrköpings Tidningarskrifver om denna banks förhällanden soljande: Ur allmän synpunkt har denna bankaffär för oss svenskar ett särskildt intresse, de:för att det är det första lörsöket, som gjorts att knyta en direkt förbindelse med England, penningens f. d. förlofvade land, och att bilda en internationell penninganstalt mellan det fattiga Sverige och det rika Alb on. Det vore verkligen att beklaga, om några direktörers i England obetänksamhet skulle afskräcka från ett nytt försök eller upplifvande af det gamla, fastän man icke får undra på att aktieegarne önska ta sin Mats ur skolan. Nu lärer, enligt hvad vi från säkert håll erfarit, direktörerna i London verkligen icke hafva mot direktionens i Stockholm tilstyrkande lånat grosshandlaren Holm 60,000 pund sterl. mot hypotek af papper i Högboverken, hvilket just är punctum saliens i anklagelsen mot dem, utan nämnde hrr diroktörer hade först sedan de lofvat hr Holm eller hans ombud penningarne förfrågat sig om affären hos bankdirektionen i Stockholm. Denna sednare afstyrkte då transaktionen. Nu sökte bankdirektörerna i London att komma från sitt förhastade lölte, men de blefvo hotade med process och möjligheten att få betala skadeståndsersättning utom processkostnader, hvilka hela verlden vet vara ruinerande i England, och derföre valde de att heldre utbetala lånets belopp. Generalkonsul Tottie i London, som fått uppbära mycket klander derför att han skulle lånat sin hand till nämnda låneaffär, ärer vara oskyldig, ty det säges att man, under hans frånvaro på en resa i Frankrike, inledde affären med banken, och att själen i tillställningen var en viss br K., väl känd i ordets icke vackra betydelse. Man kan således egentligen lägga direktörerna till last, att de icke först hörde direktionen i Stockholm, utan togo sig före det oradet att dömma blott efter sin egen vishet, visserligen ett fullkomligt engelskt drag, men icke mindre dumt för det. Någon anledning till att tro det de handlat mala fide finnes sålunda icke. Af allt hvad man hört kan anses för gifvet, att banken under nuvarande form kommer att upphöra, men huru den skall sedermera gestalta sig, är ännu odecideradt. ÅSkandinaviska kreditaktiebolaget erbjuder sig att öfvertaga rörelsen, enligt hvad under hand berättas, på det vilkor att bolaget till akticegarne betalar 15 pund sterl för hvarje aktic, hvarigenom en förlust af 10 pund, då 25 pund blifvit å aktien inbetalda, skulle drabba hvar och en aktieegare; men då betalningen till hälften skulle erläggas kontant och till hälften med aktiebraf i Skandinaviska kreditaktiobolaget al pari, komme förlusten för aktieegarne att icke bli särdeles stor, om man beräknar att Skandinaviska kreditaktiebolagets aktier stå hetydligt öfver pari. En verklig vinst blefve det för