4197 1 Åbå Å1 ENE 1111ken hålles starkt besatt af turkarne, under det grekerna dragit sig tillbaka derifrån, efter att hafva i dess närhet levererat ett par heta strider mot turkarne och med omvexlande lycka. Eltersom det ligger i vestmakternas intresse att, ätminstone tillsvidare, hålla den orientaliska frågan utom programmet, på det Ryssland ej må hinna att begagna sig at Österrikes afmattning etter kriget, är det naturligt att de söka förmå Turkiet att till Grekland afträda Kreta, alldenstund öns kristna befolkning ej vill på något vilkor åter underkasta sig turkiska väldet. För att underlätta denna afträdelse, föreslå de att Turkiet i stället för suverän blir suzerän och erhåller årlig tribut från ön. För öfrigt hvilar i Europa politiken. Diplomaterna börja resa till badorterna, för att kreera sig efter årets ansträngande arbete, och vid baden är äfven Frankrikes kejsare, hvars tankeverksamhet dessulom nu säges vara öfvervägande riktad på franska armåens omorganisering. Enligt franska tidningarne skulle den till rund för denna omorganisering lagda plan vara, att den hittills rådande konskriptionen fortfar, men tjenstetiden minskas från sju till sex år; i reserven, som skall bildas under namnet. mobilt nationalgarde, skola alla vapenföra fransmän utan undantag srån 20 till 30 år ingå. Från de 3 millioner fransmännen vid denna ålder bletve 600,000 man soldater, hvilka tjente i regelbunda armåen, trändragna, så att alltjemt 1,700,000 man från 20 till 30 år skola vara disponibla; af dessa 1,700,000 borgare-väljare-soldater skola 400,000 man mobiliseras och ställas under officerare ur armåen, cadrerna tagas ur linieregementena och nationalgardena öfvas ett visst antal dagar om året på exercisoch skjutplatserna. Soldaterna vid mobilgardet skola liksom armåreserven erhålla den lilla ekiperingen och tör detta ändamål skola tyghus upprättas inom alla departementshufvudstäder. Enligt en pariserkorresp. är man dock af mycket olika mening inom de högre kretsarne i afseende på frågan om nationalgardena. Det sinnes, häger han, ännu alltjemt mycket inflytelserika män, hvilka hysa en verklig afsky för allt, som ser ut som folkbeväpning. Med Frankrikes nye utrikesminister sammanhänger en famös historia om en deposchstöld, hvilken nu åter dykt upp. De ifrågavarande depescherna innehöllo vigtiga upplysningar ang. de medel ryssarne innehade till att försvara Sebastopol, hvilka upplysningar i förtroende meddelats grefve Mänster Meinhöved, dåvarande preussisk gesandt i Petersburg, af kejsar Nicolaus under Krimkriget och skickats al grefven till preussiska konungen i Potsdam, Depescherna emottogos på vanligt sätt af konungens kabinettssekrerare, hr Niebuhr, hvilken, såsom vanligt är vid dylika uillfällen, lade dem i ett tilläst depeschskrin och skickade dem med sin betjent till general Gerlach för att öfverlemnas till konungen. Betjenten hade emellertid mutats af en löjtnant, som skaffat sig en falsk nyckel till skrinet och ilck läsa depeschernas innehåll, då betjenten sändes med sådana. Löjtnanten koplerade depescherna, hvilka han skickade till franska beskickningen, hvarifrån de befordrades till Paris. Frankrikes gesandt i Berlin var då markis Moustier, Frankrikes nuvarande utrikesminister, I Paris har aflidit grefve Bacciocchi. Gretve Felix Bacciocchi var född 1830 och nevö till prinsessan Napoleone Elise samt arfvinge till den stora husförmögenheten. Han utnämndes 1852 till kejsar Napoleons förste kammarherre och otverintendent öfver hotteatrarne. Den allmänna folkundervisningen i Frankrike gör utomordentliga framsteg. Uti ett tal, hållet af senatorn Boudet vid den festliga utdelningen at belöningar till skolföreständare i departementet Mayenne, lemnas följande upplysningar: Under vintern 1865—66 hafva mer än 30,000 lärare i 22,947 kommuner öppnat 24,636 nya skolor för vuxna af alla åldrar. Dessa skolor hafva besökts af 42,567 qvinliga och 552,956 manliga lärjungar, bland hvilka man sett gamla arbeta vid sidan af sina barn och åtnjuta undervisning i samma skola. Al de 595,506 vuxna, som hesökt dessa skolor, voro de 249,199 alldeles okunniga eller ock hade de endast högst ofullkomligt tillegnat sig den första barnaälderns elementarkunskaper. 62,212 hafva lärt sig läsa, 102,132 att skrisva, 191,102 kunna nu äfven räkna. De öfriga 346,307 hafva ökat sina förut förvärfvade kunskaper eller förskaffat sig nya i rättskrifning, teckning och landtmäteri, tillämpad aritmetik, elementar geometri, fysik, historia, geografi och sång, I afseende på kolera omtalas följande anekdot: En fransk prefekt skref till en al mairorna i sitt departement och tillrådde ho nom att, eftersom koleran utbrutit i disriktet, vidtaga alla nödiga försigtighetsmått. Efter någon tid svarade mairen, att han tagit alla att förut inhemta ert samtycke, att utverka ett dekret, iföljd hvaraf ni efter min död är berätJJ 3 ge