hertigen af Weimar erhållit IIvita Falkens eller Vaksamhetens husorden. Det påstås att Bismarck skall med det första utnämnas till storkansler för den preussiska akien, och att i så fall utrikesministerietegoufliga detaljförrättningar skola öfverlätas till Werther, eller Savigny. Till den orientaliska frågans delvisa lösning lemnar den ofsictösa preussiska leidl. Corresp. följande uppslag: I händelse uppställandet af en österrikisk armå vid Donaus nedra lopp skulle ha till förutsättning den tanken, att Donausurstendömena skulle, såsom vid Krimkrigets början, änyo blifva skådeplatsen för krigiska händelser, är denna tanke oriktig. En alldeles motsatt plan torde varari görningen. Förslaget att göra Donaufurstendömena under furst Karl neutrala, ventileras redan nu lifligt, och i fall vi äro riktigt underrättade, skall Rumeniens neutralisering blifva det pris, för hvilket Porten torde beqvåma sig till att erkänna Karl I såsom de förenade furstendömenas beherrskare. Minskningen af den moldauwullachiska armöen, genom hvars utförande fursten på många ställen uppväckt förvåning, torde stå med denna plan i sammanhang. Såsom precedens skall härvid tjena det senaste neutralisationssallet med J.niska Öarne. Joniska Oarne, århundraden igenom föremål för tvist emellan muselmän, greker, italienare, hade ar 1815 ställts under Storbritanniens skyddsskap, för att undandragas förvecklingarne. Då nu England år 1863 uppgaf sitt skyddskap och genomförde Joniska Öarnes förening med konungariket Grekland, ingingo de fem stormakterna d. 14 Nov. 1863 ett fördrag, hvars 2:dra art erhöll den lydelse, att Jon:ska Öarne skulle efter deras förening med konungariket Grekland njuta fördelarne af en ständig neutralitet och att ingen större styrka finge beträda derag territorium eller vatten, än den som behöfdes för ordningens upprätthållande och skatternus upptagande. Ett dylikt fördragsenligt förfogande i afseende på Donaufurstendömena skulle för de europeiska makterna vara bästa medlet att betrygga dessa länders lugn och sociala framåtskridande. Skulle Frankrikes nye utrikesminister! Moustier, före sin nu anträdda afresa från Konstantinopel, lyckats genomdrifva denna I g plan hos Porten, har han dock uträttat ej så töga, ehuru Ryssland sannolikt motsätter sig densamma.