3 liknar en stor hval med en kanon bak på ryggen, — den mest dödande och oörvervinneligaste krigsmaskin jag någonsin sett. Till frågan om vart landtsorsvar: Det har ofta blifvit framstäldt, att organisationen af nationalbeväpningen i Schweiz bör vara ett mönster för vårt lands tillämnade omorganisering af sina försvarskrafter. Denna äsigt har nästan blifvit en trosartikel. Tyvärr tyckes dock detta ideal för militärisk organisation nu ätven nedstiga bland vanliga menniskoverk och visa sig, jemväl det, hafva tel och lyten. Från Schweiz erlar man neml., att det är ej allenast myndigheterna, utan ätven sjelfva folket, som genom det sista kriget i Tyskland kommit till erkännande af det alldeles otillräckliga i många a! deras militära inrättningar. I början af denna månad har i Bern hållits ett möte af delegerade från de olika kantonerna. hvarvid tattats följande resolutioner, å hvilka vi fästa allmänhetens uppmärksamhet, alldenstund militärtrågan otvitvelaktigt bör intaga första rummet å näst sammanträdande riksdag. 1. Det nuvarande schweiziska miltärsystemet motsvarar icke vår tids fordringar. 2. Nya principer måste uppställas i afseende på värnepligt, beklädnad, indelning, truppernas inöfning, förplägning och sold; vidare böra nya regler fastställus med hänsyn till godtgörelse för krigsskada och statens förpligtelse att sörja för de sallnas och sårades familjer. 3. En schweizisk förening för folkbeväpning bör bildas; hvilken skall taga denna vigtiga sak om hand. En sådan förening som den i sista punkten omnämnda har äfven oförtötvadt bildats och nedsatt ett utskott, hvilket är sysselsatt med utarbetning at förslag till de schweiziska försvarskrafternas omorganisering. Förbundsregeringen har derjemte ölverenskommit med preussiska regeringen om, att schweiziska osficerare skola erhålla tillträde till den preussiska armeen, för att studera de förändringar i taktiken, som blifvit en nödvändig följd al tandnälsgevärets allmänna införande. Atven i Frankrike finner man, att detta lands så mycket beprisade, men alldeles för dyra, armeorganisation ej längre motsvarar landets behof och tidens kraf. Samtliga marskalkerna och general Martauban hatva fått befallning att skyndsammast insända betänkande ang. en omorganisering at den franska armåen i närmsta likhet med den preussiska, ehuru dock med förändringar, som betingas al tor Frankrike egendomliga förhållanden. Samtidigt härmed redogör en af franska regeringens tidningsorganer för ett är 1843 af dåvarande prins Ludvig Napoleon i Progres du Vas-de-Calais framstäldt förslag, hvars hufvuddrag äro följande: Al de 20:åriga unga männen, årligen uppgående för Frankrike till 315—320,000, skola för hvart år 145,v00 kunna utskrifvas, utan att jordbruket och industrien deraf lida. Armen delas uti: 1) Den stående armåen, som årligen erballer 80,000 rekryter, hvilka skola stå i 4 år under fanorna och 3 år i reserven. 2) Reserven, till hvilken soldaterna öfverga från den stående armåen efter den fyraåriga tjenstetiden uti denna. I krigstid möta reservsoldaterna vid sina afdelningar i den stående arm6en, men öfvas i fredstid i förening med nationalgardets 1:sta uppbåd. 3) Nationalgardets 1:sta uppbåd bildas af de unga utskrifna, hvilka ej afgå som rekryter till den stående armcen, således årligen 65,000 man; i fast tjenst vid denna del af armåen stå bataljonsstaberna och några underofficerare, under det för öfrigt som befäl anställas reservosficerare, och öfningarne ega rum 2 gånger om året, neml. en våroch en höstmånad. 4) Nationalgardets 2:dra uppbåd bildas af alla utskrifon från 27 till 35 år, hvilka stått antingen i reserven eller i nationalgardets 1:sta uppbåd; det har inga sasta kadrer och öfvas blott 14 dagar om året. Franska armdcens storlek skulle enligt detta förslag bli följande: den stående armeen 316,000 man, reserven och nationalgardets 1:sta uppbåd 511,198 och nationalgardets 2:dra uppbåd 677,000, eller inalles 1,514,198 man, och de årliga utgifterna för denna kolossala armå skulle endast bli 239,600,000 francs, medan utgifterna till den efter det nuvarande systemet bildade arm om 344,000 man ut gora inemot 400 millioner. Det är troligen detta kejsarens såsom prins uppsatta förslag, som kommer att läggas, med nödiga ändringar, till grund för de nya planer till franska armåens omorganisering, om hvilka inom kort skall förhandlas. Utnämningar. K. M:t har d. 4 d:s utnämnt och förordnat: vid Svea lifgarde: till löjtn. underlöjtn. G. Anrep; vid Svea artilleri-reg.: till kapt., kapt. i armen, lojtn. vid reg. A. L. Belfrage; och till löjtn, underläjtn. F. W. Bergman; vid Jönköpings reg.: till underlöjtn., furiren vid reg. A. L. Löwenadler; vid Jemtlands saltjagarekar: till kapt. löjtn. F. A. L. Forssius; och till löjtn. underlöjin. P. V. Delin; samt vid Gotlands nationalbeväring: till underlöjtn. underlöjtn. i armän C. O. O. Blomberg.