SCULIU IICIII119 114-119 1144 7—72 — Sedan marskalk Narvaez blef utnämnd till ministerpresident i Spanien, har man endast erfarit ringa om förhållandena i detta land. Orsaken skall vara, att ingen har mod att uttala sig öppet öfver förhållandena, emedan ej ens privatbref respekteras under det nu rådande skräcksystemet, som införts efter Öbonnells tall. Dock har ett bref smugit sig ut derifrån och in i ott franskt blad, som lemnar denna mörka tafla öfver ställningen: -Sedan Ferdinand VII:s och inqvisitionens tid har ej en sådan skräck och döds tystnad rådt i Spanien som nu. O Donnells liberala despotism har framkallat Narvaezs absoluta despotism. Alla liberala tidningar äro undertryckta och några föreningar så ej mera ega rum. De offentliga lokalerna stängas kl. 10 om aftonen (en törskräcklig lag i Spanien, der, på grund af den starka hettan om dagarne, man egentligen börjar andas och letva vid den tiden). Hvarje dag fängslas och skjutas personer både i Madrid och på hela haltön, isynnerhet i Barcelona och Sevilla. Då natten inbryter, draga gensdarmpatruller genom gatorna med laddade gevär. Mun har ej sedan koleran i sjor sett Madrid så öde som nu. Man flyr sin väg, för att icke bli efterspanad, fängslad och skjuten. Antalet af spanska flyktingar i södra Frankrike ulltager. Den nya regeringen vill åter bringa lit i de religiösa ordnar, som försvunnit sedan 1840; hon kan endast stödja sig på bajonetten och predikstolen. Men väldsbragder gilva ej kraft, och det sinnnes många, som tro, att drottning Isabella, som begifvit gig till de baskiska provinserna, ej mera skall återvända till Madrid. De spanska finanserna existera icke längre; alla aflärer äro nära att atstanna, och det allmänna missnöjet är fruktansvärdt. Man må hoppas, att detta är de sista andedragen af ett i politiskt och religiöst hänseende lika slött förflutet. Hvad som tilldrager sig i Spanien kan endast jemföras med hvad som skedde i Neapel under bourbonerna. Inom Preussens deputerade kammare ha framlagts ej mindre än 8 adresstörslag. Partierna ha ej kunnas bli ense om ett gemensamt förslag. Detta ger Koln. Zeit. anledning att hänvisa på det naturunder, som gretve Färstenberg skänkt åt samlingarne 1 Poppelsdorss slott; åtta råttor, hvilkas svansar äro sammanvuxna, medan de sjelfva likväl kunna löpa särskiljda åt alla håll, så långt svansarne nä. Hos konung Wilhelm har en deputation från Dässeldorf haft företräde, hvilken till H. M:t konungen öfverlemnade en adress med begäran, att det nu i Munchen befintliga målningsgalleriet, som förut tillhört Disseldorf, nu skall återställas. Konungen aftörde med intresse denna framställning. Herrehuset har ur sig uteslutit gretve Clemens af Westphalen, på grund af den skrilvelse, hvari han uppsäger konung Wilhelm tro och lydnad, emedan han sönderritvit förbundet. Innan hertigen af Nassau lemnade sitt lund, atsände han ur detsamma landets hela rörliga egendom: värdepapper till ett belopp at c:a 1 million, stuteridjuren, 300,000 buteljer vin etc. 1 Frankfurt anställas undersökningar på grund af Rothsehilds klagomål ötver det bemötande, han åtrönt från preussisk sida. Jndersökningen har gitvit vid handen, att efter occupationen, vid hästutskritningen tvenne fru v. Rothschild tillhöriga små vagnshästar, hvilka voro hennes synnerliga älsklingar, tagits, fastän hennes man förklarade sig beredd att vill hvad pris som helst köpa tre andra hästar. Det hela kan vara en småsak, men vittnar tillräckligt om den otörsynthet, hvarmed ressarne farit fram i den fria staden. Det berättas, att under preussiska truppernas uppehåll i Nikolsburg en af platsens innevånare med skällsord utfarit mot Preussen. Några soldater grepo honom och tolkseamling uppstod, då i detsamma Bismarck i landtvärnsmajors uniform insannn sig på platsen. IIvad står pår tillsporde han soldaterna: -karlen bar skallt ut preussarne och... Det är ej sannt, skrek den pryglade, som ej igenkände premierministern, rjag har ej skymfat armöen, utan blott Bismarck. Ett skallande skratt ljöd och alla sågo frågande på premierministern. Men denne sade lugnt: Lat honom vara; det ha ätven andra giort. Från Italien erhålla vi meddelande om, att Lamarmora lemnat öfverbefälet öfver italienska armeen, hvilket i stället ötvertagits at Cialdini. I Lissa uppkastas ännu dagligen i land lik efter de tartyg i italienska flottan, hvilka under sjöslaget skötosisank. Hos många utaf dem har man äfven funnit bref, i hvilka tillförsigt om Dalmatiens eröfring uttalas och åtskilliga förberedelser till landets ockupation och organisation närmare angifvas. En jordstöt, som varade i några sekunder, har förmärkts i Florens. Med anledning af förekomna omständig— hh D KL