det att det helt enkelt tager hela detta land 1 till sig. Den här förtryckta befolkningen ser naturligtvis ej ogerna denna annexation, ty preussarne äro i dess ögon på visst sätt befriare. Huru kort process man vill göra med kurfursten sjelf, framgår deraf, att on högrej: preussisk embetsman besökt honom och å konung Wilhelms vägnar sagt honom, att det står honom fritt, att hädanefter välja sin vistelseort, hvar han behagar — med undantag just af Kurhessen. Äfven denne furste kommer således sannolikt icke att åter bestiga sin tron. Prins Fredrik Wilhelm af Hessen har anropat Frankrike om skydd för sin arfsrätt i Kurhessen. Det torde vara tvifvelaktigt, att Frankrike skall med något synbart eftertryck antaga sig hans sak. För Baierns del är det temligen visst, att detta kommer att förlora den del af sitt omräde som ligger norr om Main. Ännu d. 29 stod mellan preussare och bairare en fäktning, hvilken slutades dermed, att staden Bayreuth besattes af preussarne under storhertigen af Mecklenburg, hvars trupper här voro i elden på preussarnes sida. Storherti gen tog derefter i preussiske konungens namn at det baierska regeringsområdet Oberfranken i besittning. Huru det kommer att gå med Nassau, lär ännu stå och väga; men nog kan det tagas för gifvet, att en del deraf kommer att införlifvas med Preussen. Om Ilessen-Darmstadt är det tyst. Genom Rysslands ifriga bemödanden kommer vil storhertigen här att af gunst och nåd bibehållas, ehuru naturligen i vasallförhållande, såsom surstarne af Mecklenburg, Coburg m. fl. Skulle någon del af hans område för arronderings skull komma att indragas under Preussen, erhåller han väl på någon annans bekostnad ersättning. Sachsen-Meiningen har i ellofte timman försonat sig med Preussen. Dess hertig lemnade d. 28 Juni efter slaget mellan preussarne och hannoveranarne vid Lagensalza sitt land och öfrvergick till österrikiska lägret. Senare besatte preussarne hans territorium (särskilt grefskapet Camburg, som bildar en enklav i Preussen) och tillsatte en guvernör. Nu har hertigen ötvergått til Preussen och hemkallat sina trupper, 2,000 man, från Mainz, der de befunno sig. Älven han blir således en at Preussens vasaller. I afseende på de sydtyska furstarne, förntom Baiern, ha nu Baden och Wirtemberg afsändt ministrar till preussiske konungen, för att underhandla om vapenstillestånd och fred. Baiern tros komma att, förutom Oberfranken, äfven förlora Rhenpfalt:. Wärtemberg kommer sannolikt ej att undergå någon territorial förändring. Ej heller Baden. Den preussiska enklaven IIOhenzollern Ileckingen och Sigmaringen kommer antagligen att läggas till Baden eller Baiern. Den så godt som officiela berlinertidn. Provinzial-Correspondenz förklarar de preliminärer, på hvilkas basis det skall underhandlas om fred och hvilka skola ligga till grund för Tysklands närmaste omgestaltning, om Preussen får sin vilja fram, vara följande: sÖsterrike afträder endast Venetien och sin medbesittningsrätt till Slesvigholstein; det afstår från sin del i kostnaderna för sista kriget mot Danmark och betalar derjemte Preussen 20 millioner gulden. Till dessa utredts, håller Preussen Böhmen och Mähren besatta. I kraft af krigets rätt, eger preussiske konungen att tortfarande behålla alla de occuperado länderna: Hannover, Kurhessen, Hessen-Darmstadt, Nassau och Frankfurt, utan alt behöfva inlåta sig i några förhandlingar derom med deras forna innehafvare. Återinsättandet af en enskild utaf dem skulle vara en nådehandling af preussiske konungen, men allas återinsättande i de olika eröfrade länderna skulle förorsaka splittring och troligen kännas smärtsamt för befolkningarne, likson det skulle vara i politiskt hänseende betänk: ligt, hvadan det är önskvärdt och sannolikt att nämnda länder för alltid förenas med Preus sen. Frankrike har af Preussen utverkat, at Sachsen förblifver i besittning af nuvarand gränser, under förbehåll af att vidare bestäm melser senare skola fattas ang. dess ställning till nordtyska förbundet. Inläggande stor för tjenst om fredsverket, eftersträfvar Napoleor ingenting annat än äran, att hafva giort sit anseendo bland furstarne gällande till förmå för freden. Mar är frestad att häraf tro, det Preus