ar JATIOHAHTLUTLSPTIIICIPeII, CU SLUL 11407 1 Frankrike således åter skrifver pa sina sanos ltalien bör ej hafva skäl att motsätta sig dett: resultat, ty det får i alla händelser, men nu genom folkets eget fria val, en rät som är vida högre och båttre än eröfringsrätten. Men då Frankrike sålunda med ej ringa kraftutveckling träder inom Skrankorna för nationalitetsprincipen i söder, kan man vill taga för gilvet, alt det även skall göra så i Norden och ej stillatigande se Preussen, i strid mot den nationalitetsprincip det nu i Tyskland sjeltt för på tungan, med vald isig inforlirva det danska Slesvig. Ändtligen töreligger nu en närmare beskrifning ötver sjöslaget vid ön Lissa mellan den österrikiska och den italienska flottan. Vi meddela här i dess helhet denna intressanta skildring : Ancona d. 22 Juli. Efter det resultatlösa beskjutandet al ön Lissas befästningar, skulle det d. 19 d:s komma i dessa farvatten till en sjödrabbning mellan amiralerna Per nos (italienare) och Tegetthofts (österrikare) es drar, under det italienarne stodo i beredskap att genom ett laudstigningslörsök draga lördel at sin kanonad. Vice amiral Albesti, at hvilken detta uppdrag anförtrotts, erhöll genast coutraordre och ätvenledes tillsägelse att med sin flottafdelning, som ej innehöll några pansarfartyg, begilva sig 1 efterwässningen. Persano och Vacca gingo med de 8 pansarfartygen den österrikiska flottan till mötes. On Lissa, på hvars ständer fäktningen straxt derefter utvecklaue sig, är en af Dalmatiens större öar, c:a 60 kilometer från sastlandet. År 1859 besattes den rean ar fransmännen, då Villafrancafreden hejdade den franske amiralens vidare sramträngande. En het kamp utvecklade sig snart; luften var uyckande; knappast en svag bris rörde sig. Pegetrhosss flotta visade sig, främs det stora linieskeppet -Der Kaiser, avars maskin arbetade med 900 hästars kraft, medan dess 91 kan ner slungade ett formligt jeruoch grauadhagel öfver de sig närmande italienarne. Den ialienska pansarkanonhaten al andra klassen. Palestro, byggd först 1860 med en kostnad al 1.100,000 francs, tyckes härvid halva vagat sig nagot för långt. Faktiskt är, att båtens plåtar ej voro nog tjocka, för att kunna göra tillräcklig: motstånd mot det österrikiska linicskeppets stora Jernkulor. Det rakade i brand. Den tappre kaptenen Cappelini, en ung toscanare, fann snart att ingen räddning mera skulle vara möjlig; dock ville hvarken han eller någon af hans underlydande — fartygets besättning utgijorde 200 man — lemna fartyget. Elden grep allumera omkring sig. Persano signalerade räddningsbätar — förgäfves, Cappelini ville ej veta af några sådana. Då fick elden fatt i krutkammaren, ett förfärligt dän skakade luften, och under besättoingens rop al: Lelve Italien! Lefve konungen! flög Palestrob i lusten. 1 officer och 19 matroser blefvo nästan emot sin vilja räddade, de ötriga funno sin graf i vågorna. Straxt i början af striden hade amiral Persano med sin sekundehef Amico lemnat amiralskeppet ÅII Re d Italia, hvilket, fastän det var en pansarfregatt af första ordningen och byggis först ar 1860 i Amerika, oaktadt sina 36 kanoner och 8vv hästars kraft skall hafva mgisvit föga förtroende. Den hade kostat 6.500.000 francs och hade omkring 600 man ombord, Amiral Persano anses inom flottan ej vara utrustad med synnerligen stort politiskt mod, och tvenne versioner äro gängse, hvilka skola förklara, att ban lemnade Re dIHali Somliga säga neml., att han begifvit sig tll jernvädurskeppet ÅAsfondatore, lör att omintetgöra denna fördom och sålunda, rörande sig midt i fiendens eld, lemna bevis på högt personligt mod. Andra återigen påstå, att han valt sAffondatore åt sig al det helt enkla skäl, att han sjelf skulle under det starkaste kulregnet vara tio gånger mera skyddad på detta fartyg, än på Re dltalia. Säkert är, att hans adlatus, den bekante advokaten och deputeraden Boggio, förklarade sig icke vilja lemna det första amiralskeppet, och måste jemte största delen af b. sättningen plikta med sitt lif för detta modiga beslut. SAlfondatore med en maskin om 700 hästars kraft närmade sig med sin vädur och sina fyra nouer al stor kaliber Der Kaiser? jemte amiral Tegetthosss två andra skrusfltregatter om 40 kanoner. Redan vid första anloppet blef den österrikiska fregatten llisabethså illa tilltygad, att den genast måste draga sig tillbaka. Pa samma sätt gick det med Der Kaiser, hvars främsta mast splittrades och maskinen illa ska lades, emedan tre olika angare mås e reqvireras, för alt y)gsC14 fartyget utom hUHICn. På italienska sidan saknades det ej heller förluster. Den nämnda Re d Italia hade oaktadt sitt pansardäck redan pa flera stälten lidit svåra skador fran de österrikiska kanonerna. Fartyget började sjunka. Endast en del at besättningen kunde räddas. Al besättningens SU man halva hittills endast 13 officerare och 1409 matruser upprifvits som räddade. -Re dåItalis har för öfrit alltsedan sin första profresa från det smerikanska varlvet drabbats af otur. ltt annat pansarsartyg Il Re di Portogallo, utvecklade, deremot stor verksamhet, först deriganom att det med stor sramgang unhrstödde Assaondatore mot Der Kuisor, för det dra derigenom att det tilltygade ytterligare tre ana österrikiska fartyg så illa, att de måste föras utom kotlinien. Amiral Persano villie derpa, uuderstodd Å Albinis flottafdelning, törnya angreppet, men ami1 Tegettholf hade skyndsamt genom tlykten rädoat vs från vidare nederlag. Den öst ke ami ide dock flyktat in 1 ett slags återv änd, Csinas smala hafsarm. som lomnat honom tilltly mar blott ett utlopp, och om han han med sina illa ade skott skallo våga att begagna sig af detsamna, skulle Albinis af 12 furtyg bestaende eskader nog unna visa honom tänderna. Amiral Persano och ontreamiralen Vacca förde emelle tid de 9 pansarfarygen tillbaka till Ancona, der de intaga proviant och mmunision. föra de talrika sår de i land och dessom söka att reparera lidna skador. Af alla de pplysningar, jag erhållit, framgär, att den italienska marinen slagits med stor tapperhet. De österrikiska indsgr