motarbetades af preussiska folket, af konun gen och till en del äfven af armben, skull frågan ha kunnat biläggas af en kongress Svårigheten låg i Italiens anspråk på Vene tien, och att begära det Österrike skulle at hända sig detta, skulle äfven inneburit en tor dran att det borde afstå Böhmen, Tyrolen o 8. v. Han slutade med att fråga regeringer om den hade någon grund tör att hoppas det freden skulle bevaras. Härpå svarade skattkammarkanslern Glad. stone, att tvisten emellan de tyska maktern: icke ensamt berodde på frågan om Venetien enär Preussen vore fullt ut lika mycket in tresseradt i Elbehertigdömena som Osterrike i Venetien. Upprifvandet af Gasteinfördraget hänskjutandet af hertigdömefrägan till Bundsförsamlingen och sammankallandet af Holstein: ska ständerna voro de anledningar, som ome delbarligen framkallade kriget. Italien kunde ej i egentlig mening ha varit orsaken till detsamma. England hade visserligen förut tillrådt Österrike att afstå från Venetien, men då det förras upprätthållande vore nödvändigt för Europa, vore England kanhända icke numera böjdt för att upprepa samma råd. Österrike hade folkrätten och rättvisan liksom Englands sympati på sin sida i tvisten om hertigdömena, men i afseende på Venetien kunde det ej hoppas på något sådant. Hvad beträtfade mr Ringlakes jemförelse emellan Elbehertigdömena och Venetien, skulle skattkammarkanslern helt och hållet uppgifva det senare åt Österrike, om mr H. kunde uppvisa att befolkningen i Venetien önskade att utgöra en del at Österrikiska väldet. — Några verkliga skäl att hoppas på fredens bibehållande egde regeringen icke. — Diskussionen fortfor efter detta tal ännu en stund, men det enda som derunder yttrades var mr Layards uppgift, att Italiens här varit på fredsfot intills Österrike började kasta trupper in i Venetien. De underrättelser man har från Holstein angående senaste tilldragelserna derstädes äro rätt egendomliga, isynnerhet beträffande Augustenburgaren, hvars roll synes vara utspelt. bå Gablenz beslutat utrymma Kiel, lät pretendenten honom veta, att han önskade afresa med samma tåg som Gablenz sjelf. Svaret blef att Gablenz hade beställt ett extratåg, på hvilket alla platser voro disponerade, så att ingen fanns öfrig för H. H. Prinsen beslöt nu i förskräckelsen, att sjelf bekosta sig ett extratåg, men jernbandirektören sade sig icke vara i stånd att åstadkomma något sådant. Augustenborgaren skyndade nu samma afton till Kiel och följande morgon till Altona. Der hade han ej varit länge, förrän österrikarne fingo order att utrymma äfven denna stad, och hufvudstupa begaf han sig ätven derifrån. Då han gick ombord på ångbåten var han blott ledsagad af några få. Alla de som kallat honom till Holstein och hyllat honom hade nu öfvergifvit honom. Hans verksamhet i Holstein hade inskränkt sig till mottagande af en oändlighet deputationer och uppgörande af några futtiga konspirationer. Hans flykt har! uppväckt stort missnöje, och då någon af hans anhängare berättade honom detta, yttrade han ordagrannt följande: Jag har fått underrättelser om att mitt erkännande af förbundet är mycket nära förestående, och om jag under dessa omständigheter läte tånga mig af! preussarne, skulle man ju säga: Das ist ein dummer Kerl! j s Då österrikarne natten mellan d. 11 och it 12 d:s utrymde Altona, skadades högrakten derstädes af en hop pöbel företrädesvis från!t Hamburg. Efter att ha skrålat och väsnatslI utanför högvakten, som nyss förut blifvit lemnad af österrikarne, tog man stenar från ett:l hus i närheten hvilket stod under reparation, 5 slog in rutorna på den förstnämnda byggna-;( den, skadade den för öfrigt och slutade med il att rulla skyllerkuren öfver torget tills deaft blef krossad. Polistjenstemän och nattväktare som sökte stilla oroligheterna bletvo illa slagna. — För öfrigt har allt varit lugnt som om ingenting passerat, hvilket de tyska korrespou-st. denterna uttrycka genom frasen: Die stim-ffe mung ist ernot, aber gesast!. i p Från Uexico berättas att kejsardömet t derstädes sjunger på sista versen. Kejsarlg Maximilian kan ej uppfylla sina finansiellaj1ls törbindelser mot Frankrike och skall ha hotat se med att uppgilva sin ställning. Napoleon!se skall ha beslutat att besvara detta hot med ect liknande, nemligen att låta marskalk Ba-I. zaine företaga en ny folkomröstning så snart) h Maximilian gör min af att lemna Mexico. vi Man antager, att de franska trupperna skola vända tillbaka inom kortare tid än ursprung-o ligen var bestämdt. fö —— o1 Senare Post. fö Ett telegram af i Lördags e. m, som i B sår på morgonen kom oss tillhanda, är det si rsta budskapet om att det krig, som så länge ra OA nn Ed AK JGA dns