uppfunnit ett nytt sätt till att skaffa sig fri middagsmat hos de parisiska restauratörerna och, utan att taga patent på uppfinningen, gått i kompani om att vöra den froktbärande efter principen: hälften hvar. Idgen är lika enkel som sinnrik. En af dem går in på en restauration, tager plats så nära dörren som möjligt, och låter servera sig med soppa och näst påföljande rätt. Då han är färdig härmed, kommer hans kamrat in med ryslig brådska. Nå! är du hår! utropar han! jag har sökt dig öfverallt. Det har kommit ett ytterst vigtigt telegram. Jag måste tala ett ord med dig! Och dermed drager han ut honom igenom dörren. Man kan gissa till det öfriga. De två unga gökarne låter uppassaren behålla resten af måltiden, och den som medfört telegrammet sätter sig till bords på en annan restauration, hvarest hans vän i sin tur störtar in sedan han ätit de första rätterna. På detta sätt blir hvarje restauratör blott lurad på hälften af middagen, och man får medge att det ligger en viss storsinthet i planen. Men till all olycka hände nyligen, att en uppassare på en restauration på Boulevard de Strasbourg förut i ett annat etablissement hade sett denna lilla komedi och igenkände en af aktörerna. Polisen blef underrättad om saken och i samma ögonblick kamraten kommit in med underrättelsen om telegrammet samt tog den andre med sig, blefvo de båda tagna vid vingbenen samt förda till polisen, den ene med sin halsya mid. dagsmältid och den andre utan att ännu ha fått ett grand till liss.