att Ryssland drömmer om, att erhatla upprattolse för sina nederlag på Krim. Under dessa omständigheter, anmärker det franska bladet till slut, Åkan man sluta sig till de skäl, som förmått Italien att möta Preussens anbud med klok återhållsamhet. — Att Preussen ständigt halt Ryssland i ryggen, derom kan icke något tvifvel råda; under sista tiden har i flera tidningar försäkrats, att en rysk kår redan är samlad vid Posen, för att upprätthålla lugnet i denna provins och rycka Preussen till undsättning, om kriget antager större proportioner. Från Schlesien bekräftas detta. Det skrifves neml. från Vestra Polen under d. 31 Mars följande: Till trakten af Kolo, Konin och Kalisch hafva från Warschau nio truppafdelningar framryckt och ytterligare flera skola följa. Trupper skola framdragas och placeras, så att de kunna nhvilket ögonblick som helst framrycka till preussiska gränsen, hvarest längs provinsen Posens gräns en stark truppstyrka skall uppställas, om förvecklingen mellan Österrike och Preussen antager en allvarligare karakter och besättningarne i provinsen Posen skulle delvis rycka nt. Soldaterna tala redan om inryckumg i nämnde provins såsom om en afgjord sak och fröjda sig å: de billiga och goda cigarrerna i utlandet. — Det vi sar sig tydligt ati de stigande rustningarne i konungariket Polen icke mera gälla endast ordningens upprätthållande, utan ha en vidsträcktare betydelse i Preussens intresse. Härför tyckes äfven den omständigheten tala, att man lugnt åser de uppköp af hästar, som hästhandlare från Preussen sedan någo tid i stor skala göra vid Wartha och i andra trakter,. och beskedligt medger utförseln af de köpta hästarne, under det utförseln öfver gränsen till Galizien stöter på svårigheter. Det är under dessa utsigter till Rysslands inblandning ej underligt, att Italien börjar draga sig för hvarje sken af allians med Preussen. Sedan prins Napoleons ankomst, med hemligt uppdrag från Napoleon, till Italien och grefve Aresees assändande till Paris, derifrån han efter konferensen med kejsaren redan är på hemväg, har den italienska politiken inträdt i en fredligare phas. Man befarar, att Preussen vill begagna Italien som bulvan. Preussens ifver att ordna sina befästningar vid Dyppel och på Als angifva, att det ej är hugadt ingå på en rättvis delning af Slesvig efter nationaliteterna. Det skall snart visa sig, i hvilket nära samband den fråga, som nu upprör Tyskland, skall komma att stå till den om Donaufurstendömena. Befolkningen i dessa fordrar att en främmande furste skall uppsättas på dess tron, hvilket återigen Turkiet ej vill tillåta. Uppreser sig Turkiet bestämdt mot ernåendet af denna önskan, skall befolkningen vilja proklamera sitt oberoende och afvakta händelserna. I väntan på att en turkisk invasion skall häraf följa, vidtaga furstendömena sina förberedelser. Man vet mycket väl, att den rumeniska armån icke skulle kunna länge motstå den disciplinerade turkiska armn, och man har derför sett sig om efter allierade. Serbierna äro mogna för uppror, i samma ögonblick turkarne vilja försöka att gå öfver Donau. Montenegrierna vänta äfven, och det är väl bekant, att en verksam propaganda, som är fientlig mot turkarne och vill en national frigörelse, under de två sista åren arbetat i Bulgarien. Detta är elementer — skrifver en korresp. från Bucharest till Times — hvilka, törenade till ett gemensamt mål; om de icke hota turkarne med nederlag, åtminstone angifva en lång och förtviflad kamp. Om turkarnes beredelser, för att möta dessa eventualiteter hafva vi förut talat. Nämnde korresp. bekräftar nu, att en turkisk arm om 25,000 man redan stär i Rutschuk och dess grannskap. Tre turkiska Monitorer kryssa på Donau mellan Sulina och Hersova. En kanonbåt är stationerad i Silistria, och en Monitor säges nu vara i Widdin. Rysslands starka truppsammandragningar på denna kant äro äfvenledes kända, och man vet äfven, att Ryssland fordrar likasom Turkiet å konferensen i Paris, som ännu arbetar i strid mot föregående uppgifter, det furstendömena skola ställas under en inhemsk furste. Man befarar nu att Turkiet skall falla i Rysslands intrignät, deri äfven furstendömenas hospodarer skola dragas. För att förekomma denna olycka gravitera nu Österrike, Frankrike och England intill hvarandra i denna fråga, och Italien skall äfven sluta sig till dem, hoppas man. Inom Frankrikes senat skulle såsom i Tisdags förhandlingarne börja angående en inkommande petition, hvilken begär rätt för lagstiftande kåren, att emottaga petitioner, Herr de Lagueronniere är föredragande. Man väntar sig lifliga debatter om konstitutionens teori. Ej mindre än 800(?) fransmän sägas hafva begifvit sig till Clermont, för att der bevista exdrottningen Marie Amelies jordfästning. Lagstiftande kåren har efter ändade påskferier nu åter börjat sin verksamhet. Staden Paris har en poliskår at ej mindre än 3,700 man, hvilka ensamt konsumera en budget af 3,847,000 fres en summa som dock skall ytterligare höjas till 4,247,000 fres. AAA UiUi I Panlagnavo