BASTARDEN) Af PAUL SAUNIKR-. — Jag kan ej återkomma från min förvåning, sade Renaud till Chalais och hertiginnan, med hvilka han förenat sig. Vet ni hvem jag trott mig igenkänna i spetsen för våra fiender? — Nej, hvem då? frågade hertiginnan de Chevreuse nyfiket. — Boisrobert! — Han! Den store abbån! ... Det är ej möjligt. — Jag kan visserligen ej svärja derpå ..och likväl ... Men nu måste vi i en sträcka tillryggalägga de nio licues som skilja oss från Blois. — Stackars hästar! sade hertiginnan, i det hon med sin lilla hand klappade sin häst på halsen. — Hvad betyder Boisroberts deltagande i denna affär? frågade Renaud inom sig. Huru kan man ha upodragit åt honom att föra befälet öfver denna expedition? Är kardinalen redan underrättad om grefvens flykt? Det är sannolikt; men hvilken besynnerlig id att uppdraga åt den olycklige abbäön en sådan sak? ..Hästarne rusade framåt landsvägen i ursinnig fart; men efter en timmas förlopp började de bärtigt flåsa. 9 Varta fr N:o 78.