SO — 52— försvagande och utmattande och omöjliggjort Unionens kraftiga uppträdande utåt. Detta låg inom Napoleons beräkning. Men då nu presidenten sammannitar genom en försonlig och fullt konstitutionel politik de hvarandra repellerande delarne och härför tillochmed vunnit understöd hos den stora allmänheten — åtminstone enl. hvad som uppgikves — är Unionens enhet åter betryggad tör en tid och dermed dess kraft och styrka återställd. Om fransmännen nu icke skynda att aflägsna sig från Mexico, kunna vi vara säkra om, att få höra Seward föra ett i denna fråga hittills ännu ohördt språk. Men kejsar Napoleon är en klok man, och han skall nog veta, att draga sig ur det hotande spelet. Presidentens tal — hvilket snart skall följas at en proklamation, som faktiskt återgifver Sydstaterna deras politiska rättigheter — och Sewards förklaring äro derför båda af den största betydelse och skola utötva en ej ringa effekt på den politiska ställningen i Europa, der Frankrike skall nödgas med en stor handling betäcka sin reträtt från Mexico. I alla händelser skall kejsaren härigenom nödgas göra en eller annan eftergift för sitt folks fordringar på vidgade frioch rättigheter, ty det är obestridligt att Frankrike i det afseendet befinner sig uti en stor kris. Man kan se det, om icke af annat, deraf, att Emil de Girardin, som inverkade en gång på bönderna samt sålunda genomdref Louis Napoleons val till president och derför vet böndernas värde i det politiska schackspelet, nu söker locka dem i fält mot satisfaits (ett speord på de ultra bonapartisterna) vid hofvet och i kamrarne. Uti tidningen Libertä, i hvilken Girardin nu arbetar, förekommer ett slags bond-program: Städerna och Landet, hvari Girardin uppmanar bönderna, att i likhet med städerna träda inom skrankorna för friheten, ty friheten är det säkraste och verksammaste medlet att bringa åkerbruket ur dess nuvarande trångmål in på grön qvist. Från England skrifves, att från den förut såsom strandad omnämnda ångaren Granadian, om 1,745 tons, såväl besättning som passagerare lyckats rädda sig. Granadian tillhörde West India and Pacific Steam Navigation Company som på senare tider hemsökts af olyckor. Granadian var försäkrad för 150,000 p. sterl. Prins Alfred har utnämnts till Master of the Trinity house, en afdelning af förvaltningen öfver hamnar, lastageplatser, fyrbåkar m. m. En masters titel är dock blott en hederstitel. Lord Palmerston, som var allt annat än nautiskt bildad, innehade den förut. Böndernas gunst sökes i öfrigt nu från alla håll i Frankrike, och betydelsefull är derför debatten inom lagstiftande kåren ang. Crådit Foncier, som ställer allmogen i beroende at kapitalisterna, hvilka under kejsardömet slå under sig allt mer och mer. Under debatten kommo följande upplysningar i dagen: Crödit Foncier grundades år 1852 för jordbruksintressenas beträmjande, men började snart gifva företrädet åt husoch tomtspekulanterna i Paris, så att jordbruket fick sitta emellan. Då 1856 ofoget blef för starkt, bemyndigade kejsaren bildandet af ett Jordbrukskreditbolag. I fem år förde Oredit Foncier ett krig på lif och död mot detta bolag, tills de stora kapitalisterna utmattat de svagare konkurrenterna och dessa sammansmälte med de förra, så att båda inrättade sig efter samma mönster och såsom siamesiska bröder egde det nu åter fullständiga monopolet. Oppositionen tager denna omständighet till anledning, för att på samma gång angripa regeringen och smeka landtbefolkningen, För att vinna denna, fordrar oppositionen äfven minskning i skattebördan, mot hvilken allmänt missnöje råder. Regeringen förklarar detta ej gå an; man kan icke på samma gång utföra de af landet äskade stora arbetena och minska statsinkomsterna, hvartill oppositionen genmäler, att det kan gå för sig, om man minskar utgiftsstaten med mexicanska expeditionen och romerska armån. Vi nämnde ofvan om kapitalisternas välde under kejsardömet. Detta visar sig kanske mest slående i pressens behandling. I -Revue Contemporaine framhålles detta med de mest talande siffror. En förf. der yttrar: oo Man säger hvarje dag till oss, att privilegierna borttogos 1789; men det tillägges aldrig, att de snabbt åter höjt sitt hufvud. Nu fordras ett privilegium för att trycka böcker, ett annat för att sälja dem i butik, ett tredje för att sälja dem på gatorna. Hela vår industriela och finansiela organisation är grundad på privilegium. Inom pressen likaså. Regeringen beviljar eller vägrar sin sanktion, och en tidning utkommer eller försvinner. I en aristokratisk eller n lespotisk stat skulle detta vara begripligt. I en demokrati är det vidunderligt. Allmän omröstning erkänner hvarje medborgares rätt att deltaga i lagstiftningen genom val af representanter, och likväl förvägras rätten att uttrycka genom pressen en mening ing. dessa lagar. Regeringen gör ej anspråk på att isgöra, hvem som skall väljas, men bestämmer, hvem om får och hvem som icke får upplysa valmännen. n Hon utdelar privilegiet. Härförutan kommer skatten. 1 Hvad skulle man säga om något annat industrielt ! öretag. som måste betala 40 nret af sin bruttoinkomst ! E — —