inga lätta sinnen. Vipan har återkommit till trakten af Malmö, skrifves derifrån d. 13 d:s. Export af ekvirke. Från Malmö skrifves d. 13 d:s: Betydliga transporter af massivt eketimmer hitforslas beständigt på jernbanan från Stehags station för att ötverföras till Danmark eller Tyskland och ännu mera ligger qvar derstädes. Ingen enda skånsk jernbanstation lemnar så mycket godt och groft eketimmer, som denna, hvadan det är fara värdt att de förut så herrliga ekskogar i dessa trakter innan kort hafva tagit vägen till utlandet, lemnande endast stubbarna qvar af hela herrligheten. Det är äfvenledes skada att detta eke fälles om vintren, hvarigenom barken går förlorad för våra garfverier. Man uträknade sistl. vinter att barken å det eke, som då tälldes och bortfördes blott i en enda socken, hade varit värd 1,000 rdr. Falkenbergs landtbruksklubb. Från Falkenberg skrifves d. 13 d:s: Landatbruksklubbens sammanträde härstädes sistl. Onsdag var besökt af c:a 60 personer, och voro diskussionerna lifliga. Till ordförande är kaptenlöjtn. C. J. Lilliehöök å Lindhult utsedd; sekreterare är inspektor Fr. Nilsson å Lindhult. Som ordf. var stadd på en längre resa, leddes förhandlingarne denna gäng af v. ordf., possessionaten Spenderup (till börden dansk). Sammanträdena komma att hållas första Onsdagen i hvarje månad under vinteroch vårmånaderna. Olyckshändelse. Natten emellan d. 6—7 d:s vid 12:tiden skulle en arbetare nedhissas i kolgrutvan vid Wram i Skåne, hvarvid kettingen brast och nämnde arbetare nedstörtade i djupet. Förfärligt lemlästad upphissades han under rysliga plågor. IIan var en ung soldat vid namn Sjödahl, en ovanligt rask, duglig och oförfärad arbetare, som genom denna olyckshändelse efter sex timmars svåra lidanden bortrycktes från hustru och trenne små barn, som esterlemnas i stor fattigdom. Egarne af grufvorna ämna lemna den aflidnes familj årligt underhåll. ocker. I N. II. T. läses: Det är allmänt kändt, att i mellersta IIalland på några ställen praktiseras ett procenteri-system, hvilket måste hastigt nog ruinera hvar och en, som blir indragen i dess hvirfvel. Då 100 rdr utlånas på 3 månaders tid mot förbindelse och 6 procents ränta, är det vanligt, att 10 rdr afdragas såsom provision, så att låntagaren alltså icke uppbär mera än 90 rdr. Den sålunda erlagda räntan utgör, ej noga räknadt, 46 procent; och detta är likväl ibland de lindrigare fallen, Kommer sedan dertill en och annan omsättning, händer väl att låntagaren får betala 100 procent och derutöfver, och får ändock vara tacksam för — den undtångna hjelpen. Europeiska statsskulden. Samtliga europeiska staternas skuld utgör sammanlagdt c:a 50,682 millioner rdr rmt. Årliga räntan på detta skuldebelopp uppgår till 1,930 millioner, hvilket utgör för hvarje europ en skuld af c:a 173 rdr 33 öre och i ränta årligen 6 rdr 67 öre eller i medeltal 33!; rdr för hvarje familj. Gentemot dessa oerhörda summor ha vi som säkerhet Europas ståtliga armåer, hvilka tillsammans årligen kosta c:a 2,032 mill. rdr att underhålla. Man kan äfven finna ett visst sammanhang i likheten mellan tillväxten i räntorna på den europeiska statsskulden och den årliga underhållskostnaden för armeerna. Ifrån år 1862 till 1864 höll tillväxten i räntorna jemna steg med de ökade underhållskostnaderna för armerna. År 1852 nppgingo statsskulderna till 32,000 mill. och ha sedan dess ökats med 16,267 mill. rdr. Räntebördan ökades under denna tid från 1,280 mill. till 1,930 mill. eller något starkare än i proportion med statsskulderna, hvilket härrör deraf att staterna numera i allmänhet betala högre räntor på sina skulder. I räntor har sedan 1852 betalts 16,533 mill., under det att skulderna stigit med 17,066 mill. rdr. Räntorna ha sålunda icke kunnat betalas, utan har man nödgats med desamma öka kapitalet. Deremot har för produktiva ändamål, för jernvägar och kanaler, endast användts 1,600 mill. rdr. Antager man att hvarje person i de europeiska staterna för sitt underhåll årligen behöfver och förtjenar c:a 267 rdr, så sör detta vid en räntebörda af 1,930 mill. .HHH —