af 21,583,000 rubel silfver. Man förutsätter ökade inkomster för det löpande året från saltoch tobaksskatten, från skogarne och Nicolaibanan, deremot minskade inkomster från tullen, grutvorna, posten och bränvinsskatten. Denna sista anslås till den betydande summan af 8,033,000 R. S. Om man erinrar sig den af bränvinsförpaktarne förut årligen betalta summan och äfven det ovedersägliga faktum, att förpaktarne ännu hvarje år skörda många millioner i ren vinst på sina kontrakter, så tränger sig på en den frågan: om man icke i den nya accisorganisationen har att söka orsaken till de ovanliga, f. n. betydligt mindre intraderna af bränvinsskatten. Den föregifna orsaken: minskad konsumtion, kan icke medföra en så ansenlig minskning. Då vidare de för några ministerier höjda budgets på långt när icke uppnå till siffran tör de inträdda budgetförminskningarne, så följer såsom ett föga hugnesamt resultat af finansbudgeten en alltjemt stigande försämring i Rysslands finansförhållanden. Från Paris skrifves, att man uppskjutit med tryckningen på andra bandet af Napoleons verk om Cesar, på befallning af den kejserl. förl. sjelf. Det är neml. fråga om upptäckten af ett tredje Alesia, hvilket man vill ha funnit i Savoyen och om hvars tillvaro kejsaren diskuterar med de lärda af facket. Napoleon III, som fasthåller vid sin åsigt om att Alesia bör sökas i Burgund, har sändt tveune lärda till Savoyen, hvilka skola till honom insända en berättelse om det der funna Alesia. -Moniteur meddelar en direkt från Zanzibar ingången underrättelse om Afrikaresenären baron von der Dechens död, hvilken nu synes vara viss. Enligt dessa uppgifter angreps den djerfve resenärens läger d. 1 Okt. af en trupp Tomalis; en målare och en mekaniker, bvilka deltogo med i expeditionen, blefvo dödade. Baronen sjelf, som ännu var utmattad efter följderna at koleran, at hvilken sjukdom han i Juni angripits, höll i början de till tusental kring honom skockade vildarne i respekt genom en revolver, men då han ett ögonblick hukade sig ned för att gripa sina vapen, trängde hopen in på honom och släpade honom till flodstranden, der han blef nedstött med en dolk. Hans läkare rönte följande dag samma öde. Den finansiela ställningen i Turkiet skildras som den eländigaste och viziren Fuad Paschas hela reformifver tillskrifves endast afsigten att slå blå dunst i ögonen på kreditorerna. Försattningarna efterlefvas icke, förutom i afseende på skatteväsendet. Men dertill drifver nöden, och paschas äro för skatternas ingående ända till två tredjedelar af deras belopp i personlig borgen och kunna häktas derför. I skatteutkräfningen råder en stränghet, som bjert afsticker mot det annars vanliga lass gehen, och militära executioner ha blifvit vanliga. Men den turkiska fiscus är likt danaidernas såll. Utgitterna ha ökats vida mer än inkomsterna och slöseriet med statens penningar har aldrig varit mera improduktivt. Porten kan i Europa endast till halsbrytande vilkor erhålla kredit och penningar, det sista pariserlånet kostar, inberäknadt provisionerna, 1127 pret i årlig ränta. Sultanen är ej gunstigt stämd mot Fuad Pascha, som endast genom Frankrikes och Englands påtryckning sitter qvar, och Fuad Pascha må: ste derför å sin sida bringa ett offer, bestående i eftergifvenhet för hans herrskares omåttliga och nyckfulla passion för slöseri. Militärbudgeten slukar 34 af statens inkomster. För statens alla ötriga behofver finnes blott qvar 4, hvarmed äfven räntan och amorteringen å den allmänna skulden skall betalas. Då sultan Mahmud dog, var skulden ingen: den har på 35 år vuxit till 60 mill. p. sterl. och deficit har blifvit en kronisk sjukdom.