med Ryssland. Det är tillräckligt att erinra om en omstäåndighet, hvilken man kan inhemta af den ofticiela statistiken, neml. att från 1847 till 1861 de amerikanska hvalfisktängare, som bedritvit sitt fiske i Okotsks och kamtschatkaks vatten, förskaffat sina redare en vinst af 700 nhullioner. Huru stor skall icke då den vinst bli, som amerikanarne skola kunna skörda från de rika ryska besittningarne, då man skall till dem utan täflan öfrverlemna ängbåtslinierna mellan Amur, Kina, Japan, halifornien och det inre af Sibirien, stenkolsgrufvornas bearbetning, jernvägsarbetena, anläggandet al telograserna, såsom man nu redan sjot för den stora telesrafledningen från Sulla Ilafvet! Amerikanarne, som äro praktiska män, skola visst icke underlåta att uppskatta värdet af sådana förbindelser och god vänskap med ryska riket. Det skall hos dem finnas, och der har redan funnits, personer som skola giräfva tör att utbreda den bisarra föreställningen om en åt Ryssland och Förenta Staterna gemensamt uppdragen stor civilisatorisk mission. År det väl omöjligt, att regeringen i S:t Petersburg skall under vissa omständigheter i Yankees finna en mer eller mindre verksam, men i alla händelser verkande allierad? England är bäri kanske den mest inserule makten. Antag att ett krig skulle i en frumtid utbrista mellan Ryssland och