och Peru sägande: Ej allenast Sydamerikas andra stater kunna kasta sin vigt i vågskälen till förmån för de krigförande republikerna, men bakom allt står den stora amerikanska Unionens ominösa figur. F.n. är Förenta Staternas regering hederligt neutral, men folkets sympatier tillhöra Chili och dess alierade; Monroedoktrinen har redan åberopats såsom tillämpving på krisen, en amerikansk eskader har afsändts till Stilla Hafvet, och det är omöjligt att säga, hvilka förvecklingar sem kunna uppstå af krigshändelserna. Spanien skall säkerligen icke vinna vänner, men det kan lätt skaffa sig nya fiender. Under det sålunda den nya verldens republiker utveckla en förvånande kraft och frimodigt förklara sig vilja kämpa för och stärka sina styrelseformer, härvid lemnande ett i alla hänseenden storartadt skådospel, är man i Europa vittne till det ena reaktionära sorgespelet efter det andra, den ena monarkifarsen efter den andra. I republikerna gäller: jemlikhet tramför allt och ingen upphöjelse utan medborgarnes förtroende och egen inre duglighet. Men i Europa och i sjelfva Frankrike utnämnes ett tio års barn till hederspresident för den stora verldsutställningen i Paris 1867. Koyanteten utbreder sina Åimposanta emblemer.Då man underrättade den lille prinsen om denna utnämning, hvilket naturligen skedde med stor högtidlighet, utropade han skrattande: Je comprends, je dois remplacer mon cousin. Till sina lekkamra ter Connean och Espioasse lär han sedan yttrat: -On ma fait prcident; quwils prennent garde, vils membötent trop, je leur ferai un pied de nez. En pariserkorresp. önskar, att utställningskomitens hrr ledamöter icke må uppmanas af den höge presidenten, att leka -plindbock, hvilket lärer vara den kraschanerade president-piltens älsklingslek. Från Frankrike skritves i öfrigt, att under de sista åtta veckorna mer än 8,000 man trupper afsändts till Mexico. Dessa utgjordes ej holt och hållet af franska soldater, utan äfven af trupper ur den i Frankrike för Mexico bildade främlingslegion. Det har förut sagts, att 5,000 man af de franska trupperna i Mexico skola i maj lemna detta land, således för att ersättas af ett ännu större antal för mexicansk räkning värfvade trupper. Det skall bli af intresse att erfara, huru unionsregeringen i Washington skall upptaga denna vrängning. Times antager för gifvet, att spänningen mellan Preussen och Österrike snart skall bli löst. Bladet säger: Det påstås, att verlden icke skall behöfva vänta länge på slutet å det drama, som spelats i hertigdömena. Efter hvad hvar och en känner, inlät sig Tyskland i ett krig, som utfördes at Preussen och Österrike, för att upprätthålla den legitima arfsföljden i hertigdömena. Sakernas närvarande ställning är den, att Preussen håller ett hertigdöme och Österrike det andra militäriskt besatt och att prinsens af Augustenborg anspråk samt den folkfrihet, som danskarne beskylldes för att kränka, blifvit med fullkomlig likgiltighet kastade å sido. Det förklaras nu, att enligt Preussens mening prinsen af Augustenborg alldeles icke har några rättigheter. Kronjuristerna hafva uttalat denna mening och vidare förklarat, att då konungen af Danmark varit legitim suverän och med vapenmakt utträngts, tillhör det eröfrade området med all rätt eröfrarne. Kortligen, det har länge varit tydligt, att Preussea icke vill underlåta något, för att söka få provinserna för egen räkning. Slesvigholsteinarne bafva tillförsäkrats, att de skola få behålla sina egna lagar och icke på något sätt amalgameras med den preussiska monarkien; men det återstår att se, huruvida de med dessa löften försonats. Emellertid säges det nu, att preussiska regeringen anordnat med den österrikiska så, att den senare skall utrymma sin del af territoriet mot ersättning för dess kostnader, och att anbudet skall antagas! Vi kunna således vänta oss, att inom kort få höra, det Preussen ensamt håller hertigdömena besatta. Då detta utförts, kan deras slutliga införlifning med preussiska monarkien icke dröja länge. I England börjar man nu bli af den åsigt, att äfven detta år skall gå förbi, utan att någon reformbill kommer fram. Härom aftonen var hos lord Russell stor emottagning, och då en främmande diplomat uttalade sin förundran ötver, att den gamle herrn icke satt sig ned ett enda ögonblick ända till kl. 1 på morgonen, förklarade lord H. honom, att premierministern bär reformägget i fickan och ständigt fruktar för att trycka sönder det. Russell skall nu hafva öfvergifvit sin första plan och med en ny blir han väl icke färdig detta år. Qvickhetsbladet Owl, som utkommer detta år i likhet med förra parlamentsessionen och tryckt på det finaste velin, berättar, TL Anattningen skall i inni månad lägga grund