uppsamla norska tolkdikter och solksagor, på hvilkas humoristiska anda tal. uppläste ett mycket muntrande prof. Man svärmade nu för den nationala dikten. De 1848 från Disseldorff återvändande konstnärerna bidrogo äfven till att göra detta förhållande mera utpregladt, och slutligen sökte det sig ett uttryck i nationalteatern i Bergen. Emellertid uppstodo oroligheter bland de arbetande klasserna, hvilka i Hera afseenden förde en berättigad klagan. En grund härtill var bland annat den, att arbetaren på många ställen i landet ej ens förstår det danska kulturspråket. Man sökte bot haremot genom att försöka upphöja det norska tolkspråket till kulturspråk, men härvid mötte den svårigheten att detta folkspråk sönderfaller i olika idiomer. Man har försökt att af dessa sammansätta ett gemensamt språk, men detta var lika litet rätt utförbart som det försök hvilket gjordes ati upphöja en viss dialekt till ett sådant. Det finnes dock en naturlig väg att lösa frågan, yttrade tal., och denna är att ösa ur den källa som i folkspråket framspringer ur folkets inre, — att poesien söker förstå folkets lynne. Detta är hvad Björnstjerne Björnson gjort. Han har med för honom egenomlig blick genomskådat det norska folkets innersta väsen, han har lagt örat till dess hjerta och förstått hvad som rör sig derinom. Det norska folket är melankoliskt och ordsargt, det tvingas af sjelfva naturen att sluta sig inom sig sjelft, men då det gäller handliog framljungar denna som en blixt, utan att man anar den, ur detta slutna inre. Sådant har Bjornstjerne Björnson skildrat det, men på samma gång äro hans skildringar så allmanmenskligt sanna, att de blifvit älskade öfver hela Europa. Efter att ha gifvit en kort biografi öfver den unge skalden och omnämnt hans verk, yttrade tal., att han i honom såg den man, som skulle leda den norska litteraturens utveckling på rätt stråt och i national anda. Och denna nationala utveckling skall ej föra bort det norska folket från de båda andra skandinaviska tolken, utan tvärtom göra dem alla till ett. Utan national utveckling, utan att det blir sjelsmyndigt kan Norge ej sluta sig till brödrakretsen. Tal. afslutade det särdeles klara och underhåällande föredraget med att uppläsa ett karakteristiskt och skönt poem af Björnstjerne Björnson. Innan föredraget började, sjöngs, undor dir. Sandströms antörande, af skolungdomen på ett högst iillfredsställande sätt några körer. Medlemmarne af Nordiska föreningen hade ester föredragets slut inbjudit hr Dietrichson jemte fru ill en enkel kollation, i hvilken äfven medlemmarnes damer deltogo och vid hvilket tillfälle åtskilliga skålar utbringades. . Operan. I går uppfördes Lucrezia Borgla med fru Moser i hufvudpartiet, hvari hon, som bekant, excellerar. Publiken helsade också såväl henne som de öfriga uppträdande med LHigt bitall. I morgon gifves will förmån för sällskapots busso-butfo, br Kren, Lortzings Czar och Tunmerman, avari recett-tagaren i borgmäatarens parti har ett godt tillsälle att utveckla hela sin vis comica. Bolag-stämma. Vid igår hållen bolagsstämma med delegarne i Westgötha Ångbåtsaktiebolag beslöts en utdelning at 35 rdr pr aktie. Göteborgs Badhusbolag hade igår bolagsstämma, dervid till styrelsele lamöter återvaldes hrr rådman I. E. Roy, t. d. apotekare A. IH. Gren och handl. 1 tlidberg. Till revisorer för innev. år utsägos hrr Joh. Lundgren och V. W. UHaseelblad. Å aktierna kommer att utdelas 6 proc. ränta. Egendomsförsäljning. Konsul 7. C. Reimers härstädes har i dessa dagar till hemmansegaren Anders Andersson i Åstebo forsält 3, mantal Brännet? jemte kreatur och inventarier för en köpeskilling at 28,000 rdr. Litterärt. Till bokhandeln ha anländt 3:dje och 4:de härt. at den på hr Oscar L. Lamms förlag utkommande serien Kongl. Dram Tea