direktör Wennström en skål för hr Lindgren, hvilken så förtjenstfullt redigerade sin numera ganska mycket spridda Tidning för Trädgårdsodlare, och tolkade nyttan och sördelarne af trädgårdsodlingens allmännare spridning i landet. Huru många backar och kulllar, yttrade tal, vid torparestugorna på landet, som nu kanske ej lemna någon atkastning, skulle icke kunna planteras med fruktträd, om ej af de alldra ädlaste slag, å minstone med surkart, som ofta nog är en riktig raritet för de fattiges barn på landet. — I A-B. läses: En ung finne, Oscar Stenberg, hvilken sedan hösten 1863 vistats i Stockholm såsom elev vid musikaliska akademien, begrofs sistl. Söndag på nya kyrkogården. I processionen deltogo flera af den aflidnes härvarande landsmän och samtliga kamrater vid akademien, hvilka senare vid grafven afsjöngo några koraler med ackompagnement af messingsinstrumenter. Den aflidne var född i Björneborg. Vid 12 års ålder började han redan som flöjtist bidraga till sitt eget och fattiga anhöriges uppehälle och törskaffade sig småningom ett namn i hombygden, der han gaf flera konserter och blef fördelaktigt omnämnd i Finlands tidningar. Afven i egenskap af sånglärare uträttade han erstädes mycket godt genom att i flera städer bilda sångföreningar. Såsom kompositör har han äfven gjort sig känd genom åtskilliga sångqvartetter, senast genom den af honom komponerade Finska veteranens marsch, ett litet mästerstycke, som vunnit alla musikvän ners erkännande. I betraktande af hans ungdom — den bortgångne konstnären var endast 28 år — hvartill kom att han under 11 år plågats af en elakartad frossa, hedrar det hans minne att han hunnit uträtta så mycket nyttigt och gagnande samt på konstens bana kommit så långt, att han af lärare och kamrater vid akademien erkändes vara en af dess förnämsta elever. Stor arbetsförmåga, redbarhet, ett enkelt och flärdfritt väsende tillvunno honom allas aktning, med hvilka han kom i närmare eller sjermare beröring. Söndagen d. 28 Januari anförde han vid en begrafning en sångkör. Dervid ådrog han sig den förkylning, som nedlade honom på sjuksängen samt till hans och hans talrika vänners sorg efter blott tvenne dagars sjukdom ändade hans lif. Jordfästningen förrättades af finska församlingens pastor, som efter ceremoniens slut uppläste några verser, författade af en vän till den aflidne. — För några dagar sedan högg en bokhållare Nilsson en timmerman med knif. Under ransakningen härom kom det i dagen, att Nilsson, hvilken varit bokhållare hos f. grundläggaren och husegaren Alexander Oberg, hade sig mer bekant om den eldsvåda, som d. 4 Aug. förl. år timade i Öbergs egendom n:r 59 vid Södra Tullportsgatan, än hvad han vid polisförhöret derom i somras ville tillstå, och han fick för den skull ånyo berätta omständigheterna vid denna brand och hvad dermed hade sammanhang. Han omtalade således nu, att Oberg om det nedbruuna boningshuset sistl. vår yttrat, att den som ville tända på kåken skulle få 150 rdr samt att, då i höstas en brädstapel höll på att uppläggas invid den efter eldsvådan qvarstående stallbyggningen, Öberg befallt brädernas bortflyttande, emedan stallet också skulle komma alt brinna, äfvensom att en arbetskarl vid namn Emanuel Olsson också haft samma utlåtande om stallet, med tillägg, att 400 rdr vore bra att få. Öberg, i anledning häraf uppkallad till poliskammaren i Måndags, nekade såväl att ha fällt ett sådant yttrande som att det legat några bräder invid stallväggen, men då flera personer sade sig hört detsamma som Nilsson, och en bokhållare Svedberg, hvilken också varit anstäld hos Öberg, intygade att denne redan sommaren 1862 önskat att det vore eld på hela tutten, samt året derefter, på erinran af bokhållaren att kakelugnarne vore så usla, svarat: Elda på du; nog kan du rädda dig sjelf och din koffert, så blef Öberg förklarad skyldig att träda i häkte. Under ransakningen med Öberg blottades dessutom åtskilliga skojerier i affärer dem han begått. Så har han på ett ställe köpt fönsterglas för 2,000 rdr och på ett annat socker för 4,000 rdr, samt på båda lemnat värdelösa inteckningshandlingar såsom hypotek. Den brandskadade egendomen hade Öberg, innan han i höstas gjorde cession, försålt till annan person, men påstod nu att köpet återgått, hvilket dock den nye egaren bestrider. Det å tomten nybyggda huset har Öberg låtit brandförsäkra till 35,000 rdr; men det har vid derå i Söndags anställd besigtning förklarats icke, när det blir fullt färdigt, vara värdt mer än högst 16,000 rdr. — Sistl. Måndag försåldes medelst exekutiv auktion egendomen N:o 56 vid Stora Badhusgatan å Norrmalm, brandförsäkrad till 20,000 rdr och värderad till 16,000 rdr samt inropades af grosshandl. E. A. Rosen för en summa af 20, 000 rdr.