Götehory d. 8 Februari 1806. Skarpskyttemusik-kåren gilver i afton Bloms stora sal en af sina så omtyckta afonunderhållningar, den första för i vinter. Programmet upptager 10 nummer, deraf 7 utföras af musikkåren, och äro dessa med ett enda undantag nya och af lockande och omvexlande innehåll. Hr Krolop lärer derjemte biträda med 2:ne sånger, dir. Ållander med ett solonummer för violoncell och hr Bohman med ett deklamatoriskt föredrag. Att allmänhetens intresse för dessa musikaliska förströelser icke svalnat synes bäst deraf att alla biljetter till sjelfva salen redan äro upptagna. De, som ännu finnas qvar till läktaren, tillhandahållas i hr A. Lindstrands musikhandel. Med anledning häraf och då säkerligen ett icke obetydligt antal personer finnas, hvilka i afton velat, men af ofvan anförda skäl icke kunna närvara vid denna aftonunderhållning, är kåren betänkt på att nästa Thorsdag anordna en dylik, efter, som man hoppas, samma programm. Offentliga föreläsningarne. Doc. Dietrichson gaf under sitt föredrag i går en skildring af Venedig under renaissancetiden, och skildrade till en början renaissancestilens betydelse. Denna tid utgjorde dogestadens glansfullaste period, oaktadt den tilldragelse, som förorsakade dess fall, upptäckten af vägen till Indien förbi Goda Hoppsudden, under dengamma timade. Tal. påpekade ett saktum, som, efter hvad han trodde, förut ej framhållite, att nemligen venetianarne förut, af en person som rest till lands genom Afrika, blifvit underrättade om, att det fanns en södra väg till Indierna. Detta bevisades deraf att de flera år före Vasco di Gamas upptäckt af denna väg till portugisiske konungen såsom gåfva sändt den karta, på hvilken Goda Hoppsudden finnes markerad. Detta var en oförsigtighet af dem, likasom ock den, att senare afelå Portugals anbud att deltaga i handeln på denna väg. Tal. skildrade byggnadsarbetena från denna tid: Arsenalen, campanilerna, och omnämnde slutligen de tre banermasterna vid Sanct Marcustorget, hvilka restes samma dag som republiken till de tvenne konungariken, Peloponnesus och Candia, som lydde dess spira, Jade äfven det tredje, Cypern. Historien om