— — — amma gång ordre att köpa bomull för belop-JA et. Han accepterar en vexel från kalikåfa-j! rikanten, ban drager en vexel på ett hus, ils vilket han kanske sjelf hemligen är delegare, ch dit han sänder kalikån; detta hus — d. . 8. han sjelf i annan gestalt — accepterar n vexel för värdet af den kalikå, det motager, och så följa derpå flera vexlar, hvilka terigen representera den bomull, som skall s öpas. Mindre handlande kunna icke utföra lessa planer, som äro ärliga eller oärliga allt fter den sannolikhet, som finnes för att de, wilka acceptera vexlarne, äro i stånd att vid örfallotiden inlösa desamma. För att detta nå kunna ske, och för att sätta större operaioner i gång, bringas alla dessa vexlar hän ill banker och penningeagenter, för att bli lisconterade, och dessa banker och agenter åta dem ofta återigen disconteras af andra. Personer, hvilka befinna sig i en sådan ställning, att de kunna idka dessa omsättningar, och som förstå att sköta dem, förskaffa sig oerhörda rikedomar, under det handlande, hvilka stå litet lägre på affärsskalan, slita och släpa från morgon till afton, endast för att kunna förtjena sitt dagliga bröd. Detta system framkallar ofta våldsamma fluktuationer på penningemarknaden. En eller annan handelsmarknad i Ostindien, Kina, Australien eller Amerika öfversvämmas med varor, som besolkningarne der icke behöfvaHandeln har en strykande, om just icke blomstrande fart, och nu inträder hvad man kallar en knapphet i penningemarknaden och ett stort fall, hvarigenom allt går sönder. De, som först störta öfver ända vid dessa fall, komma till korta med några hundra tusen pund, en million eller två, hvilket är ännu bättre, och om de då äro nog törsigtiga, att icke betala sina kreditorer mer än 18 pence pr p. st., och man vet, att de aldrig sjelfva egt något kapital, som varit värdt att tala om, stå de i stor gunst hos deu spekulerande delen af menniskoslägtet, och man söker på allt möjligt sätt för dem underlätta öppnandet af en ny bana af detta högst respektabla bedrägeri, hvarigenom de, innan det tager slut, kunna bli millionärer, i hvilka fall de 9 af 10 i politiken gå öfver på den konservativa sidan. De fluktuationer på penningmarknaden, som föranledas af dessa omsättningar, äro icke naturliga, och de samka känbar förlust och skada öfver alla ärliga handlande, hvilka hålla sig inom sina egna tillgångars gränser. Då det stora huset Didlee, Son Doombrown har svårt att få sina papper disconterade och måste betala 8 å 10 procent, får den mindre köpmannen böta dubbelt för sina små vexlar, icke i följd af hans egen förskyllan, utan derför att hans öfverman inom handelns finanser spridt misstroende öfverallt och gjort penningarne knappa. Nu komma vi till ett annat slags erkesvindlare, nästan lika gentila som dem vi här omtalat. En af dem har en tillåtelse från turkiske sultanen att utkoka Döda Hafvet och sälja saltet, och en annan bar af den tartariske Khanen erhållit medgifvande att få anlägga en jernväg öfver en del af hans rike, medan den tredje kommer med en plan till upplysning af Turkomanernas tält med portativ gas. Dessa herrar med sina koncessioner och förslager anslå dessas värde till fabelaltiga summor, och de förmå en stor kapitalist, jude eller grek, att öfvertaga aktieteckningen. Han sammankallar sina vänner och de sammansvärja sig nu att öfvertala ett visst antal aktionärer att gifva ett eller två hundra tusen pund för (t. ex.) det turkomaniska gasbolaget, hvilket, såsom de mycket väl veta, ej är värdt ett öre. Inbjudarne få kanske 10,000 pund af rof