den senare ölverlåggningen och omröstningen rörande festen. För att förekomma detta, uppträdde fil. d:r Billing till Tegners försvar, påstående att det väl ej var farligt om denne från sin plats borttagit ett smut sigt popper. äfven om detta skulle hafva skett före den tid, då borttagandet var berättigadt, m. m. Ordforanden förhjelpte dertill att diskussionen i denna fråga icke längre fortsattes. Då derefter hufvudfrägan till behandling förekom, erfor man snart, huru de som ville förhindra festen beredt sig att genam allehanda dialektiska funder förlöjliga eller nelergöra dem som talade för densamma. En studerande Andersson, af skånska nationen, talade enkelt och väl för anstälande af en fest, eller åtminstone att en opinionsyttring skulle uttalas kf studenterne i unledning af den vunna riksdagsreformen. Häremot uppträdde docenten Svihn, som på allt sätt sökte genom vanställningar förlöjliga Anderssons yttrande. I samma anda som Svahn yttrade siv den förut ofta nämnde amanuensen Tegner och doktorarne Billing och Widerström, hvilken i de dagarne gick hafvunde med ansökan till en ledig teologisk adjunktur. Det väckte särskildt uppseende, utt af göteborgska nationen, utom docenten Svahn, äfven hrr Slöbers och Thulin voro mot förslaget, Jå annars göteborgarne i allmänhet böra till de liberale Att studenterne i allmänhet voro för förslaget, lider intet tvifvel, men lycksökarne voro denna gången starkast i debatten och utöfvade såväl härigenom, som äfven genom förut gjorda enskilta framställningar, en tryckning på pluraliteten. Hr Svahn var redan då föreslagen till erhållande al ett större reses-ipend um, som han senare erhållit. För hr Widerst öm hägrade en teologisk adjunktur, med thy åtföljande feta prebende. Hr Billing före står en lektorsbeställnivg vid Lunds högre elementarläroverk. Hr Tegvr har ri dan för namnets skull ombuldats mel vförtjenta utmärkelser och fördelar och wil nu bärtill lägga förvärfvade förtjenster af den art, som alltid kan påräkna erkännande af de akademiske almoseutdelurne. På detta sätt låter eilldragelsen sig lätt förklara, utan att man derföre behöfver antaga, alt den akademiska ungdomen i allmänhet ar augripen af något eslafsinne. Mot ordföranden i etudensföreningen förekommer den bögst betänkliga anmä kning, att han redan dagen förut från studen terna i Köpenhamn ekulle bafva erhållit den lyckönskningsadress i anledning af reformöfrslagets framgång, hvilken han först uppläste sedan öfverläggningarne voro slutade. Om uppgiften, angående tiden då telegrammet ingätt, är riktig, så visar det större diplomaåsk beräkning, än den som vanligen finnes hos personer vid hr Assarssons ålder, att uppskjuta upplåsandet af densamma intill dess öfverläggningarne voro slutade. Om derigenom broderskapet mellan Köpenhamns och Lunds studenter närmare tillknytes, eller förtroendet mellan de senare och deras ordförande ökas, blir deremot en annan fråga. Under den förutsättning, att en framställning al förhållandena, sädane de verkligen vero, via de sammankomster i studentföreuingen, då irav. a, om firander af en fest eller uttalandet af ex oumännare opinion i anledning al den vunna riksdagsreformen, sorekom, skulle för frågans belysning vara af vigt, hafva flera dervid närvarande jemfört sina iakttagelser, hvilka blifvit sammanfattade i denna skrifvelse, för hvilken vi anhålla om en plats i tidningen Dagens Nyheter. Studenter i Lund.