Spaniens gesandt i Peru har fått sig sina pass tillsända och lemnat Lima, så att den diplomatiska förbindelsen mellan Peru och Spanien nu är afbruten. Förhållandet härmed är detta: Spanska regeringen hade begagnat fredsslutet med Peru, för att i Callas hamn befrakta ett halft dussin fartyg med lifsmedel, kol och krigsmateriel för blokadeskadern vid chileniska kusten. Men den peruanske diktatorn tolkade fredsvilkoren annorlunda änjden spanske gesandten och ville ej tillåta de spanska fraktfartygen löpa ut. I följd häraf hotade den spanske representanten Arthur med att begära sina pass och den oförskräckta peruanska regeringen skickade honom dem genast. Det är kanske på grund af denna brytning som, enligt parisertidn. Patrie. franska regeringen förbjudit den i Brest liggande pansarfregatt, som Peru låtit bygga i England, att lemna nämnde hamn, förrän tvisten mellan Chili och Spanien blifvit bilagd. Det förefaller dock underligt, att Frankrike kunnat vidtaga ett sådant steg, innan Peru ännu förklarats för krigförande makt. Telegrafen har redan för några dagar sedan berättat om en ny tilldragelse, hvilken väl kan komma att göra ställningen mellan Frankrike och Förenta Staterna ännu mera invecklad. Nu ingångna tidningar bekräfta saken. En öfverste Davis, chef för ett al Unionens negerregementen (infanteri), hade neml. med sitt folk d. 5 Januari på Texassidan bemäktigade sig några båtar, med dem gått öfver Rio Grande, den flod som bildar på denna sida gränsen mellan Förenta Staterna och Mexico, samt intagit och och plundrat den på mexicanskt område belägna staden Bagdad, hvarvid flera personer blifvit dödade. 300 man blefvo äfven tagna till fånga, af hvilka hälften derefter öfvergick till de liberala (juaristerna) och bildade stadens besättning, hvarefter öfverste Davis aflägsnade sig med en del af sitt folk. Den mexicanske generalen Escobedo skyndade genast dit, för att öfvertaga befälet. En fransk korvett låg d. 6:te och besköt staden. Unionens öfverbefälhafvare i detta distrikt, general Sheridan i Neworleans, hade på Unionsregeringens telegrafiska förfrågan genmält, att han trodde berättelserna om angreppet på Bagdad vara alldeles öfverdrifna, om icke blott en tendenslögn, och att han befallt alla sina underordnade iakttaga den strängaste neutralitet. Unionsregeringen skall till franske gesandten hafva afgifvit ett liknande svar. Det är möjligt, att berättelsen är i betydlig mån tillskarfvad, men det är äfven antagligt, att vi framgent skola få höra omtalas nya sådana expeditioner. En Newyorkertidn. berättar härjemte att de juaristiska trupperna bemäktigat sig det sex mil från hufvudstaden Mexico belägna Toluca, och att alla de kejserliga trupperna i hufvudstaden under marskalk Bazaine begifvit sig i väg, för att återtaga Toluca. Afven denna uppgift är sannolikt färgad; den skulle annars bevisa att Juarez åter fått förstärkningar och att de franska trupperna ha för mycket att göra, för att kunna lemna Mexico. År det detta kanske, som unionsregeringen eller Juaristerna vilja framhålla? I Washington har offentliggjorts den mellan unionsgeneralen Weitzel, befalhafvare öfver amerikanska trupperna i Texas, juaristiske generalen Crawford och Maximilians betälhafvare i norra Mexico, general Mejia förda brefvexling. Crawford hade protesterat mot att Mejia låtit afrätta tillfångatagna juarister, hvilka han enl. Maximilians dekret låtit behandla som röfvare. Weitzel hade till svar härå förklarat, att han underrättat Mejia om den åsigt unionsregeringen hyste rörande denna sak och att han återigen skulle meddela sig derom med unionsregeringen, men hade bestämd befallning att icke börja några fientligheter, törrän han derom erhållit instruktioner. Mejia hade vägrat taga kunskap om Weitzels protest angående Mexicos inre angelägenheter. Inom senaten har mr Chandler föreslagit, att presidenten skulle tillfrågas, hurnvida den armå, som håller högra stranden af Rio Grande besatt, på något sätt kränkt neutraliteten. Representanthuset har med 116 röster mot 54 antagit förslaget om, att negrer hädanefter skulle tillåtas att utan några inskränkande vilkor omrösta i distriktet Columbia. I samband med den mexicanska frågan må omnämnas följande officiela meddelande från Wien, att pågående underhandlingar om upprättandet at en ny kår österrikiska frivilliga för Mexico inom kort skola vara bragta till afslutning. De sig alltmera ökande förvecklingarne mellan de båda verldsdelarne på begge sidor om Åtlanten hafva gjort det mer än någonsin både önskligt och nödigt, att en telegrafledning dem emellan blir upprättad, för att miss-. förstånd genast må kunna undanrödjas och genom snabbt gjorda meddelanden mången