vid den antika litteraturens innehåll, andra sången var under den franska klassicitetens id, då man mest fäste sig vid formen, och redje gången var den sista, den hvilken ineddes af Winckelmann, som utgjorde en innerlig sammansmältning emellan innehåll och orm och som inverkar ännu på våra dagar. Antiken. sådan den under andra perioden inverkade, hade dock blifvit uppblandad med len franska andan. Derföre uppstod i de länder der den franska klassiciteten inträngde on viss strid med de nationala elementerna och så uppstod en rörelse, hvilken inom olika nationer egde stor betydelse. Hvad Dalin beträffade, hemtade han troligen mest från England den fransyska anda, för hvilken man tadlade honom. Men denna anda hade der fått en nationel pregel. Det franska lynnet betecknas af den på ytan spelande espriten. det engelska af den på djupet gående humorn. Att Dalin funnit det engelska lynnet mest öfverensstämmande med det svenska, bevisar att han är mera svensk än man velat anse honom. Dalins språk är lätt och flytande, åtminstone i jemförelse med de äldre författarne; hans tankar ega logisk reda och klarhet, en inverkan af den franska klassiciteten, och han utmärker sig genom en humor, som han lärt af engelska litteraturen. Han sparade ej satiren, men den var godmodig, och då han kastade sin penna ansågs det som en riksolycka. Likt Stiernhielm, säger Atterbom, egde Dalin på en gång mycket allvar och mycket lättsinne, ehuru det senare hos honom oftare tlödade öfver. Han egde i högsta grad löjets gåfva. Genom mängden af hans skrifter går grundsatsen Väve la bagatelle! Då han senare — och i ännu högre grad det kungliga paret Adolt Fredrik och Lovisa Ulrika, hvars bekymmer och förödmjukelser voro hans egna — fick erfara lifvets bitterhet, kan man iakttaga det förhållande, att Dalins qvickheter blefvo allt mera lysande och att han allt fyndigare förstod att uppehålla det glada humöret hos sig och hos de kungliga. Lustigt är ett godt ord, sade han, men att vara toklustig är dock förmer. Han örverlät sig också ofta åt toklustigheten, men man märker väl att det var för att kurera mjeltsjukan och slå bort sina sorger. Detta ger en humoristisk schattering åt de glada taflorna, som hans poesi framkallade. — Tal. uppläste åtskilliga stycken ur Dalins skritter, som bevisade hans kärlek till naturen, det djupa allvar som låg på botten af hans karakter och hans qvickhet. Såsom ett bevis på huruledes han med konstladt allvar ibland behandlade en bagatell, för att skämta med forskarens försök att lösa tingens gåtor, uppläste tal. D:s särdeles roliga afhandling om det språk som talades i Paradiset. Tal. omnämnde vidare att D. äfven skrifvit bacchantiska sånger, som utgöra preludierna till Bellman. Tal. yttrade slutligen att han ännu något skulle velat dröja hos Dalin, men han manades skynda, ty han måste öfvergå till Bellman: — — — -se Nordens vingud nalkas, Och sången svärmar kring hans vigda munl Besvär öfver d:r C. Herslows utnämning till lektor uti lefvande språk vid Malmö h. olementar-läroverk hafva uti domkapitlet i Lund anförts af läroverksadjunkten C. A. F. Möller. Borås enskilda bank. K. M:t har under d. 3 sistl. Nov. beviljat oktroj på 10 år för Borås ensk. bank, med vilkor att banken inom ett år från nämnde dag öppnar sin verksamhet; och har K. M:t derjemte fastställt bankens bolagsreglor. Från Uddevalla skrifves d. 16 d:s: Julen har utgått under ovanliga väderleksförhnållanden. Ena dagen sjunker barometern nästan till jordbäfning!; andra dagen går man lugnt på skridskor å Skansgrundet; en dag har man ett litet snötäcke på marken; den andra dagen hällregnar det. — I Sön dags hade ångslupen Gullmarn vid sin hitresa att å Hafstenssjorden under en mils väg genombryta ända till 1!(, tums tjock is och i natt har det blåst en orkan, som ånyo satt de bundna vågorna i häftig svallping. — Bristen på köld och sladföre förorsakar många olägenheter, bland hvilka den uteblifna vedtillförseln ej är den minsta. Från Strömstad skrifves d. 13 dennes till B.-T.: Om juldagarna med dess stormar och regnskurar varit tysta och enformiga, så har det nya året inträdt under gladare auspicier! Stormarre hafva upphört och endast ett lätt hagel och snötäcke betäcka våra gator. Bjudningar inom familjerna halva omvexlat med osfentliga nöjen, bland hvilka en maskeradbal var särteles intressant, och soir6er till förmån för skarpskyttarnas kassa pågå ännu som bäst, — Midt under dessa förlustelser rusta sig våra sjömän, lockade af den värlika väderleken, att börja sin vådliga verksamhet. Skonerten Jakob, kapt. Olsson, ligger segelklar, Jastad med hafre för London; briggen Thor, kapt. Söderbom, håller på att vid Svinesunds ångsåg inlasta plankor för att afgå till Bordeaux; kapt. Norberg altvaktar ordres att med briggen Norden afgå med likartad last och smärre däckade båtar fortfara