Husförhörsscener. (Scenen är i en låg bondstuga, packad af mån, qvinnor och barn. Längst fram ett uppslaget fällbord, inklämdt mellan tvenne chifonierer. På venstra sidan om bordet pastorn med en lång, hvit näsduk i venstra handen och i den högra en längkatekes uppslagen ; armbågen stödd mot en stor, uppslagen foliobok. Ett stycke från bordet, midt emot pastorn, en tjock, frodig dräng med sammanknäppta händer och ögon stirrande på den stora boken). — Nåå, Petter Nilsson i —bo, hvad är hafva dem för ögonen? Tystnad. — Nåå, vet du inte, hvad det är att hafva dem för ögonen? Har du så bortglömt din kristendom, oaktadt de förmaningar, oss allom i ordet gifvas? Hvad är att hafva dem för ögonen ? — Aktning, lydnad, trohet och fit. — Anej — det är att, att, att, ... nåå? — Att förakta predikan och Guds ord, det gerna och med vördnad, höra och läsa i ett troget. hjerta . .. — Håll, håll, kära du, det der bär sig då inte, ... nej, det:är att al... al... al... ald .. aldrig