Fran Utlandet. Någonting vigtigt är i görningen i afseende på Mexico, och det är allvarligt i fråga, att franska trupperna skola återkallas deriträn. Till Paris har trån Washington general Shofield anländt med särskildt uppdrag att härom förhandla med franska regeringen. Detta sammanträffar med en i den otficiela Moniteur förekommande uppsats, i hvilken de mexicanska förhållandena gynnsamt bedömas och det särskilt framhålles, att det i de sista för de kejserliga trupperna segerrika striderna uteslutande varit mexicanska trupper och ej franska hjelpkårer, som vunnit framgångarne. Från Amerika skrifves, att man der allmänt tror, att kejsar Napoleon tänker draga sina trupper tillbaka från Mexico, under vilkor att Maximilian ej skall af Unionen störas i sin närvarande position. I New-York vill man tillochmed veta, att franske gesandten redan för unionsregeringen afgitvit denna förklaring. Det är ej utan betydelse, att dessa berättelser nå oss i samma ögonblick som det förljudes, att amerikanska regeringen stängt alla sina hamnar för utförsel af folk och vapen till Juarez från det enda land i verlden, der han ännu kunde få dylik hjelp. Men det heter äfven, att presidenten Johnson utnämnt Logan till sin gesandt hos den mexikanska republikens regering. Denna utnämning förefaller besynnerlig och har af de europeiska organerna betraktats som en särdeles fintlig diversion mot kejsar Maximilian. En framstående amerikanare, som innehar en hög befattning, har deremot åt denna, såsom det skulle tyckas, inkonseqventa och motsägande utnämning gifvit följande uttydning: Det betyder, att vi skola erkänna kejsardömet inom 30 dagar ifrån dato. General Logan skall begifva sig mod kreditiver till Juarez, men skall hvarken få reda på honom eller hang hufvudstad, och skall rapportera härom till Washington. Presidenten skall antaga denna rapport såsom ett officielt bevis på, att republiken är död, och kongressen skall blifva härom underrättad med den uppmaning, att vi må erkänna Maximilian. Och slutresultatet af allt detta skall vara, att general Logan möjligen skall göra sitt intåg i hufvudstaden Mexico såsom Förenta Btaternas minister (hos kejsar Maximilian). Från Mexico meddelas i öfrigt, att de juaristiska trupperna måst med stor förlust draga sig tillbaka från Matamoras. En fransk eskader har anländt utanför mynningen al gränsfloden Rio Grande. Ze Förenta Staterna tyckas i en annan fråga stå färdiga att handla och utveckla sin makt till förmån för republiken, neml. i frågan om Chili. Man börjar anse denna hafva lemnat sin europeiska terräng och öfvergått till amerikansk och väntar, att en utsänd amerikansk eskader snart skall ha gjort Chilis farvatten rena. Denna eskader består af två fregatter, en korvett, en avisoångare och en pansarfregatt, hvilka skola i denna del at Amerika upprätthålla Monroedoktrinen. Spanien är, såsom medegare i Vestindien, en nagel i ögat på Förenta Staterna, hvilka visst icke skola ha någonting emot att uppröra en liten storm, för att köra Spanien från Cuba och alldeles ur Hayti. U Här stunda emellertid i dessa trakter vigtiga tilldragelser, i hvilka det är af förmån för Förenta Staterna, att för stundande konflikter göra sig viss om Frankrikes neutralitet. A andra sidan fbehöfver Frankrike väl lugn i vestern, för att hinna ordna sina schack brickor i Europa, der Rysslands alltmera fientliga hållning och växande styrka måste hämmas, samt Preussens erötringspolitik hållas inom vederbörliga gränser, på det icke hela det politiska systemet skall förryckas. Preussen vill ej lemna ifrån sig hertigdömena, känner dock att dess ställning börjar bli be tänklig och vänder sig dertör af harm liksom i en cirkel. En af dess olficiösa organer såger: Prenssen har i denna fråga (om hertig Na .