YT v CS5 D8. AmnskL att se, att tyskarne å de blandade landtdag arne ten den vvenstrasidan och ce gifva sig mine ål att hålla orygsligt fast vidldr friheten, under det de öfverallt, hvarest delse stå allena gentemot sina furstar, visa sig vara ir ur stånd att uppnå ons de aldra tarsligaste konstitutionela rättigheterUtanför deras eget område äro tyskarne sj deremot alltid förkämpar för den längst framskridna upplysning; i Amorika svärma de för s hu ärven ulldeles djuriskt okunniga negrers val 36 rätt, och den amerikanska radikalismen synestsi dem ingalunda gå tillräckligt längt för den tyska kulturens fordringar. De folkslag, som so äro nog olyckliga att lefva i politisk förbindelse med dem, veta emellertid hyad den tyska fri frä heten har att betyda och de vilja heldre sinna U sig uti allt, än lefva under de författningar, di som tyskarne kalla fria, Då septemberpatentet tramlades å Böhmons landtdag, utbrusto F csecherna i ett stormande hurra, under det sni tyskarne iakttogo den förorättade oskuldens Åsmad, och detsamma upprepades på Måäh-sar rens Janddag. under det tyskarne vilja före s8e slå resolutioner om, att februariförfattningen sig ånyo skall wida i kraft, I Galizion och Bu-d kovina ha landtdagarne börjat sin verksamhet d med tackaägelseadresser. De preussiska tidningarne kunna icke dölja sin törbittring och harm ötver Österrikes lutning till Frankrike. Det är, som bekant, isynnerhet det förras gesandt i Paris, furst Metternich, som sträfvat för denna allians och äfven icke varit utan del i österrikiske kejsarens beslut att kasta sig på det federalistiska styrelsesystemet, hvilket nu väcker hans icke-tyska undersåters förtjusning, men tyskarnes vrede. Metternich får derför uppbära de skarpaste utfall af de preussiska organerna, hvilka naturligtvis icke skola minskas, då det blir allmännare bekant, att fursten äfven går hand i hand med kejsar Napoleon om, att förmå Österrike ingå på en national politik i Slesvig och Holstein. Man kan sluta till preussarnes törbittring, då sjelfva Köln. Zeit., som i hertigdömena hyllar samma nationala politik, kan skrifva: Den gode furst Metternich anser sig vara den store man, som är preedestinerad, att öppna en ny tera för den österrikiska politiken. Anda till denna stora dag sysselsätter sig furst Richard med Jrt litterärt musikaliska rykte, i det han är Wasse:s medarbetare uti -Boi dYvotåt-, hvilken nu instuderas på operan. I dotta stycke förekommer en ballet, hvari en pluton gula dragoner och en pluton röda d:o skola gifva parisarne en bild af lörbrödringen mellan det svartgula Habsburgerhuset och den rödbyxade ponapartismen, f den kalender för 1866, som utgifvits al Preussens Volksverein, finnes i förteckningen å de nuvarande europeiska regenterna äfven huset Bourbon och såsom representanter för den äldre linien: Henrik af Artois, hertig at Bourdeaux, konung af Frankrike. Naturligen upptager förteckningen itven för Modena, Neapel, Toscana, Parma och Piacenza de fördritna regenterna såsom nuvarande, dock med tillägg: genom revolutionen för närvarande berötvade regeringen. Om ett konungarike Italien namnes ej ett ord; deromot erfar man, att Sardinien har en konung Victor Emanuel. Bland de nuvarande europeiska regenterna omnämner kalendern utom konungen at F rike, Henrik, äfven en fransmännens kejsar Louis Napoleon. Ått bland de europeiska regenterna äfven kejsarne al Brasilien och Me rica upptörts, bör ej förundra. men väl, aut ett furstehus utelemnats, hvilket lika väl som bourbonerna tillhör de regerande, huset Wasa, anmärker en tysk tidning. I en liten stad Iledersleben i Tyskland, hafva mer an 200 personer angripiis al Uri chinsjuka efter tärtärandet al svinkött. 34 personer hafva aflidit. Olyckan är obeskriflig. Inom arbetarekasernen i Hedersleben, der en del af de insjuknade arbetarne ligger, skall anblicken af de döende och af de gräsliga plågor inade sjuka vara fasansfull. De åro al sma plågor och kroppens uppsvällning knappast j stånd att röra 88. Prins Christian af Augustenborg, densamme som i dessa dagar blifvit färlofvad med dvottning Victorias dotter Helena, har på rund af en brefvexling, som förts mellan general Manteuffel och hertigen, hans b roder, och i hvilken den förre kränkt pretendenten, tagit alsked trån gin besattumg som ryttmästare vid de preussiska ublanernä. Prankrikes lagstiftande kår skall öppnas d. 15 Jan. 1866. -JIoniteurskall om några dagar tillkännagifva, att prins Napoleon åter öfvertagit befattningen som president för 1867 års verldsutställning. Lonis Blancs nya verk öfver och fär decentrallsatlonen bär titeln: Låtat et la communo. Ett tjockt band, innehållande ossiciela meddelanden öfver Frankrikes utländska handel år OM — —— — 35— — — — nn