Försäljningen af Mantalsskrisingsbiankeiter. Till Redaktionen af Göteborgs-Posten. Vid nu pågående hemtning af Mantah-blanketter har gjorts den observation, huruledes den massa menniskor, som äro mnödsakade köpa cn olanketi, nödgas nu, liksom i många ar förut, trawpa upp till 3:dje våningen på Radhuset, och längst bort i Kocridoren, för att lösa detta trangspapper. Betänker man huruledes lvlket, hålst de aflagsna boende, tran Ilosbitalet, Gamlestaden, Nysikhuen, Redbergslid, Stampen, Hagorna, Masthuggsbergen och Majorna, hvilka ofta, endast och allenast för detta äreude, maste i dåligt väder och smuts vandra till Staden, uttröttade deraf, ytterligare mart släpa sig upp för Rådhusets alla trappor; oftast äro desse bud orkeslöse, gubbar, qvinuor, samt sjuklingar af många slag, må man förundra sig öfver, att mynuigbeterne ej förmått inse det orätta i en sådan tillställning. Hvad hindrar, att utlemna till försäljuing desse värde-osa blanketter till atskillige haudlande i desse atlägsue soretäder och stadsomgifningar, mot en ringa provision. eller, om, den tjensteman, som har en sportel al dessas sorsaljning, ej vill alstå någon del uf sin ej obetydliga vinst, så kunde 1 öre prishöjning läggas på hvarje blankett; allmänheten skulle med otorsta tacksamhet erlägga deuna påökning, för att slippa vandra en sådan väg, och sedermera upp i höjden pa Radstufvan. Dessutom hvad gör det vill en nodvändighetslag att innevånarne skola hämta blanketrerne på det så högt belägna Mantals-contoret? — N. kunde en lämplig lokal nere i förstugan finnas, hvarest desse papper tillhandahöllos, t. ex. rummet framför Stads-Canzliet; rummet utanför Police-RegistIiators-Contoret, eller ock det lilla rum, beläget vid trappan åt Norra Hamngatan, hvilket fordom apterades till ett Conditori för Rubenson. Den person som nu utlemnar blanketterne, kunde nog der sysselsätta sig så bra, som deruppe, hvarest andra göromal nu ej tyckes brådska. Ingen lär ha tänkt härpå, det har gått sin ganla slentrian; förrhy, hvem af de hög! uppsatte, som tära de af allmänheten uttaxerade lönerne, bryr sig om de fjät Stadens innevånare nodgagöra. — Meu nu, då denna fråga väckes al en svni ommar för den ringure klassen, och hatar allt onödig! makttväng, torde det leda till något åtgörunde. Fö i år tör det ga sin gilla gång, fösthy snart är den gö ran slut, — men för framtiden torde sådana arrange. menter göras, som här olvan äro antydde, och då paminnelsen skedde ett år forut torde det vara tidryme för vederbörande att ordna detta allmänhetens billiga ansprak. Skäl vore, att flere röster höjae sig för at väcka dertill. Männe, det hör inom stadsfullmäktige: område, att bestämma sådant? Man brukar beräkna förlorade timmar, för ända. målslösa arbetsmethoder och dylikt, men huru mång: ummar bortspillas och trötta lemmar förorsakas ej a denna method att sälja blanketter? Tkolkvån 5 — — DG.D5U.t UU. EE