(Insändy. Farväl till Wilhelmina Golhaar. Haf tack Du svenska mö för Dina sånger, Ack, hörde vi dem ännu många gånger! Dock — pligten kallar Dig ifrån oss bort. Vi tjusats af Din älsklighet, Ditt snille, Haf tack att Du oss dermed glädja ville. Vi njutit mycket — fastän alltför kort. Må lyckan Dig med glädjens blommor sira, Må med Din konst Du rika fester fira Och framtiden för Dig bli ljuf och mild! Dock, glöm ej att vid Gotas strand det finnes En skara vänner, som så tacksamt minnes Din sköna sång — Din älskligt ljufva bild. Ack, egde jag en mera högstämd lyra, En herrlig sång jag sjöng för Dig, Du dyra, En lofsång, varm liksom Din egen själl Dock, om Du endast ser till hjertligheten, För viljans skull förlåter Du poeten. Tack, Wilhelmina! Tjuserska, farväll x