TCISCII I UÖUT VI 17AA v20 417414—141 41 111011—1 LIM börjad. Framtiden skall snart utvisa, om den icke skall länge forttara att bli af stort bryderi för England. : Preussens otficiösa vid hofvet ackrediterade blad Neue Pr. Zeit. sysselsätter sig åter i en ny artikel med förhållandet mellan Preussen och Frankrike. Dessa yttranden lyda sålunda: Konnng Wilhelms af Preussen ord äro en borgen för, att den preussiska regeringen icke skall söka att på Tysklands bekostnad vinna Frankrikes vänskap och understöd, lika litet som det skall tåla Frankrikes inblandning i Tysklands inre angolägenheter. Om Preussen afslöt en allians med Frankrike, skulle detta förutsätta uppgifvandet at den österrikiska alliansen. De med Frankrike hittills förda förhandlingar äro endast af eventuel och problematisk natur. Denna omständighet hindrar emellertid icke, att ett godt förhällande består och underhålles mellan båda staterna. Ju mera oberäknelig den när varande situationen är, desto nödvändigare är det, att Preussen håller åt sig alla dörrar öppna. Detsamma göra de andra stormakterna. Om en annan makt blifvit så vänligt inbjuden som Preussen, skulle den möjligen redan trädt in genom en af de öppna dörrarne. Roms occupation har kostat Frankrike från och med 1849 en summa af mer än 56,600,000 fres. Man befinner sig i Frankrike i stor spänning öfver, hvad romerska hofvet skall göra, då alla franska trupper skola hemdragas från Kyrkostaten. Den päfliga arm6en består neml. ända hittills af endast 6,570 man. Kejsar Napoleon skall vara af den mening, att södra delen at Algiriet skall utrymmas. I Paris skall uppföras ett stort telegrafhotell, emedan telegrasens nuvarande lokaler i inrikesministeriet äro för trånga. Underrättelserna från Spanien ljuda alltjemt oroande. Drottning Isabella har genom sitt uppförande under koleratiden och sin mycket ringa frikostighet till förmån för de efterlemnade alldeles förlorat sina sympatier hos folket. Ett i Madrid nyligen hållet meeting gaf åt den herrskande stämningen ett så energiskt uttryck, att endast vederbörandes ängslan kan förklara, hvarför man icke inskridit. Senare Post. Frankrikes officiösa organer förklara gentemot Preussens möjliga planer, att Frankrike visserligen icke lägger an på att utvidga sig och icke har för afsigt att förändra Europas karta; men om andra stormakter vilja i sitt intresse störa Europas jemnvigt, skall Frankrike nödgas stärka sina försvarspositioner och för sin egen säkerhets skull vidtaga mått och steg till jemnvigtens återupprättande, för erhällande af garanti mot andra eventuelt inträffande förändringar. Preussen kan häröfver i tysthet göra sina reflexioner. Enligt det af Moniteur meddelade kejserl. dekret om armereduktionen, skola inom det kejserl. gardet sju bataljoner upplösas; såväl inom gardet som linien borttages från kavalleriet sjette sqvadronen; linieinfanteriet reduceras med 200 kompanier, artilleriet med 40 batterier; karabiniererna hopslås till ett enda till gardet hörande regemente. A andra gidan påbjudes bildandet at trenne nya bataljoner algieriska skyttar. Reduktionerna försggå i mån af tjenstetidens tilländagående, tills cadrerna uppnått den föreskritna inskränkningen. Hälften af de nya platser, som skola uppstå, skall tilldelas de officerare, hvilkas anställningar strukits. — Reduktionen synes således tillhöra det hofsamma slaget. i Den bekante Persigny har utgitvit en ny broschyr, hvilken tyckes på beskrifningarne tillhöra det kostliga slaget. Bland annat originelt deri får man till bästa en alldeles ny teori — om de egyptiska pyramiderna, hvilka Persigny ej vill anse tör konungagrafvar, utan som skyddsmurar och vallar, hvilka voro bestämda att skydda landet mot ökensandens törhärjningar. England har beslutat sända ansenliga truppförstärkningar till Vestindien. En eskader skall äfvenledes skickas dit. Orsaken härtill bör sökas deri, att man vill lugna stämningen på de vestindiska öarne, der den största ångest råder på grund at händelserna å Jamaica. Härifrån skrifves nu att orsaken till upproret vår skattevägran. De svarta hade för afsigt att till julen göra ett allmänt uppror, men detta har nu förebyggts genom det timade lokala upproret. Mer än 200 rebeller ha afrättats. På Irland har Feniernas anförare å denna ö, Stephens, såsom pr telegrat berättats, blitvit gripen. Mordattentat ha förötvats mot de tvenne hemliga poliser, som härvid medverkat. Gerningsmännen äro oupptäckta. England anstränger sig itrigt. för att förmå Spanien upphätva blockaden af Chili och nedlägga sitt krigiska uppträdande mot denna renublik. med hvilken handeln är af stor vigt