Göteborg d 9 November 1865. Operan. Gounods Faust, som i mor. gon efter lång förbidan och, som det påstås stora tillrustningar, för första gången kommer att passera öfver vår scen, är en opera som grundlagt kompositörens rykte och med en nästan exempellös framgång på kort tid banat sig väg till de flesta teatrar i Europa. Goethes bekanta mästerverk ligger till grund för operans libretto, hvilken ehuru naturligtvis i sammandrag och med en och annan omotiverad omstöpning, likväl på det hela taget bättre än de flesta operatexter bibehållit originalets anda och derigenom lemnat kompositören flitigt begagnade tillfällen att åstudkomma glänsande eflekt. Flera at operans mest framstående nummer, såsom Margarethas visa Det var en konung i Thule, valsen, soldatkören, Siebels romans Lilla blomma etc. äro här redan förut med förtjusning hörda och då musiken i sin helhet, utan att kunna sägas tillhöra någon viss skola, är både vacker och intressant, samt dir. Gaudelius nedlagt icke obetydliga omkostnader på den sceniska uppsättningen, torde man kunna förutspå att operan här kommer att röna samma framgång som annorstädes. Vi begagna tillfället att ändra en felaktig uppgift i gårdagens N:o af G.-P. Det är nemligen icke fru Letnauer utan mill Ilolland, som i morgon utför Margarethas parti. Göteborgs orkesterkassa. Vid sammankomst igår med de personer som bidragit vill härv. orkesterkassa, upplästes den af de utsedde revisorerna, hrr J. P. Vallentin och L. G. Bratt, afgifna revisionsberättelsen för tiden från 1 Okt. 1863 till 1 Okt. 1864. Enligt densamma utgjorde inkomsterna 18,669 rdr 14 öre, derat behållning från föregående året rdr 631: 32, årsbidrag rdr 6,675, inkomster för 115 dram. representationer 8, 120 rdr, 12 opera-d:o 975 rdr, 5 konserter 430 rdr och 4 subskriberade d:o 1,244 rdr samt räntor rdr 293: 82. Inkomsterna ha med rdr 428: 95 understigit utgifterna. — Till revisorer för räkenskapsåret 1 Okt 1864—1 Okt. 1865 utsågos vid samma tillfälle hrr L. G. Bratt och Aug. Abrahamsson, hvarjemte full och tacksam decharge beviljades styrelsen. Begrafning. I går vid middagstiden jordfästades afl. grosshandl. O. J. Söderberg i Kristine kyrka, dit kistan beledsaguts ul medlemmar af Göteborgs Sjömannasällskap med florbehängda fanor, hvarförutom till processionen slutit sig en talrik samling at den aflidnes många vänner. Etter jordlästningen, som förrättades af prosten J. C. Lamberg, fördes stoftet ut till sitt sista hvilorum i Nya Kyrkogården. Kreatursexport. Med ångf. Mary, som i går afgick till London afsändes 250 slagtoxar, 1,000 får, 10 svin samt en del slagtad boskap jemte fjäderfän. Landtstaten. K. Befhde har igår till kronolänsman i Inlands Fräkne härad utnämnt vice kronlänsmannen F. F. Frykman. Nidingsdad. En afton i början af veckan föröfvades, efter hvad det berättas, på vägen mellan staden och Mölndal en bedrift af lyckligtvis ovanlig beskaffenhet. En bonde som med sitt åkuon befann sig på hemfärd från staden upphanns, straxt sedan han anländt förbi de s. k. Galgkrogarne, af en mansperson, hvars utseende han i anseende till det rådande mörkret tyvärr ej törmätt att uppfatta och sedan beskrikva. Denne gat sig i prat med honom och anhöll slutligen att så åka med på kärran, men då bonden ansåg rädligast att icke bevilja detta, aflägsnade den okände sig efter att hafva låtit undsalla sig några hotelser. Härmed ansåg bonden saken vara utagerad, men efter en kort stund observerade han att hans häst började vackla, tills den slutligen på en gång nedföll död. Sedan den stackars bonden lyckats anskassa hjelp och ljus från grannskapet, befanns det att hästen, sannolikt af hämndlystnad, blifvit tilltogad ett djupt sår i bringan, hvarat djuret så småningom förblödt. Beklagligen lärer man icke ha någon spaning på gerningsmannen. Jernvägssammanbindningen mellan Sverige och Norge. Invigningen af Kongsvinger-Charlottenbergsbanan försiggick d. 4 d:s med stor högtidlighet. I anledning af denna jernväg yttrar Morgenbladet: Resande till Sverige lära nu komma att förändra väg, i det de i stället för att taga den allmänna vägen öfver Karlstad finna sin uträkning vid att från Charlottenberg taga vägen till Finnerödja vid Vestra Stambanan; med diligens kan detta stycke tillryggaläggas på 16--17 timmar. Redan derigenom är kommunikationen mellan båda rikena betydligt lättad. När jernbanan blifver fullständigt färdig, skall man enligt kunnige mäns utsago kunna tillryggalägga vägen mellan Kristiania och Stockholm med snälltåg på omkr. 12 timmar. Da (2 msdaloanan smvaflarm RAA