nan till sig nära anknutit de romaniska staterna samt England och Sverige-Norge veta vi; men lika betecknande är äfven att han nu vill upphöra med sitt hittills iakttagna expelitionssystem och återkalla sina trupper. Från Rom återvända de, och allt bestämdare ljuder ryktet om de franska truppernas hemvändande från Mexico, hvilket nu säges skola vara uttördt inom 18 månaders förlopp. Bekräftar sig denna underrättelse, skall len i dubbelt hänseende verka förmånligt för Frankrike. Dettas finanser skola komma i bättre skick och dermed äfven regeringens förmåga att utveckla krart utåt. Förenta Staternas ställning till Frankrike skall bli bättre. Att denna Napoleons ifver att stärka sin ställning bebådar vigtiga dagar, synes oss säkert. Från Paris berättas i öfrigt, att kejsarinnan Eugenie i en egenhändig skrifvelse till Palmerstons enka för henne uttalat sitt beklagande af sorgen. I budgeten för 1867 skola ansenliga besparingar göras, ända till ett belopp af 90 millioner. Förslaget om de stora allmänna byggnadsföretagen skall återtagas och statens skogar icke säljas. Fru Solms-Ratazzi, född Wyse-Bonaparte, mindre celeber än famös genom sin sista roman, har uppträdt med ett nytt verk, som under titeln ÅLes pieges des maris skall innehålla en naturtrogen kopia af demi-mondens i Paris lif och seder. Den ädla författarinnan synes ha räknat på en succes de scandale. På alla murar i Paris äro nu stora plakater uppklistrade, på hvilka direktören å Chatelet-teatern annonserar sig söka 300 unga och sköna flickor. Han lofvar god betalning. Utvandringen från Paris fortfar; de, som taga sin tillflykt till detta medel, rädda sig likväl icke alltid. Så har t. ex. en rik amerikanare från Boston, vid namn John L. Gardner, hvilken flyktat till Schweiz, i Lausanne förlorat sin dotter i koleran. Hon var en bildskön flicka och gjorde sistl. vinter furore i Paris. På grund af den i Frankrike utbredda koleran, tänker kejsaren införa omfattande prophylaktiska åtgärder för hela riket, så att den nuvarande koleratiden torde bli epokgörande för landets sanitära förhållanden. De öfriga civiliserade staterna skola, hoppas man, ej blifva efter Frankrike i detta hänseende. Från Frankfurt skrifves, att Nationalföreningen haft möte derstädes, hvilket lugnt aflupit. Sachsen och Bayern ha tillkännagifvit, att de i förbundsdagens nästa sammanträde skola inlemna ett förslag om, att den holsteinska ständerförsamlingen måtte inkallas. I Leipzig ha yppat sig några fall af kolera. I Amerika har Sydstaternas forne v. president Stephens förklarat sig vilja understödja presidenten Johnsons politik. Ett i Newyork af Fenierna hållet möte har förklarat, att sällskapet tillväxer och att sammansvärjningen mognar oaktadt de i England företagna häktningar. Ösverste Allen har låtit bysätta den juaristiske generalen Ortega, emedan denne vägrat honom betalning för de omkostnader han haft för rekryteringen. — — — W—92WWW—W—q9lqli....-m. CU — Talorrammoer