6666 1 —111 hr A. W. Lergrens utom staden belägna egen dom Stora Katrinelund. Sedan brandsignale i staden gitvits och sprutor med vanlig rask het anländt, släcktes snart elden, som antag ligen uppkommit genom mordbrand. Fru Louise Michaöli tog med igår af ton för denna gång afsked af vår publik. De var som Norma, en karakter, som sedan Jenny Linds dagar på svenska scenen icke egt en värdigare representant. Den helgjutna bild af den af så många stridiga passioner sönderslitna sierskan och gvirnan, som fru M. i denna roll framställer, är äfven här redan tillräckligt känd och uppskattad, dock torde sällan den konstnärliga inspirationen firat en skönare triumf än i går afton. Den ötverfyllda salongen visste också knappast huru den skulle utrycka sitt bifall. Skallande applåder och trefaldiga inropningar efter hvarje akt samt ett formligt blomsterregn efter operans slut vittnade dock nogsamt huru högt vår publik skattat den äran att, om också en, tyvärr, alltför kort tid, ha fått rå om vårt lands utmärktaste sångerska. Den firade gästen sekunderades på ett högst förtjensttullt sätt af samtlige de i operan uppträdande, af hvilka m:ll Holland och hr Krolop visade henne den hyllningen att utföra sina ensemble-nummer med henne på svenska. Efter operans slut gafs åt den älskliga artisten utansör hennes bostad å nedra botten i Barks Ilotell en serenad at en stark och fullstämmig kör af amatörernas sångförening. Som tack derför sjöng fru M. för öppna fönster vid pianot på sitt oötverträtfliga sätt 2:ne folkvisor, hvilka med hänryckning åhördes al den talrika folkmassa som utom sängarne samlat sig för att bringa henne sin atskedshyllning. Säkerligen finnes det ingen musikvän som icke af hjertat instämmer i de ord hvilka al anföraren för sången, dir. Sandström, yttrades, då han utbragte ett af de mest entusiastiska hurrarop åttöljdt lefve för Louiso Michaöli: I det tacksamma farväl vi nu bringa Dig innesluta vi ett ännu varmare: Välkommen åter! Landtbrukslitteratur. Af Skaraborgs Läns Hushållningssällskaps Tidning har Oktober-häftet utkommit. Jernvägsanläggningarne i Wermland år 1864. Jernvägsanläggningen förbi Dejefors-fallet i Klarelfven, hvilken anläggning medgilvits i st. f. den först gillade kanaloch slussbyggnaden, har under 1864 blitvit fullbordad och vid afsyning godkänd. Trafiken fortgick från d. 1 Aug. till d. 29 Okt. nämnde är, under hvilken tid å jernbanan transporterades 16,202 tolster plankor, bräder och läkten, 19,164,23 ctr stängjern, 2,545 ctr och 3,006 bunkar stål m. m. Banans inkomster utgjorde 6,191 rdr 62 öre och utgister för underhåll och drift 3,943 rdr. —A Jernbanan mellan Kristinehamn och Sjöändaus lastageplats har år 1864 blifvit anlagda 9,000 fot banlängd med skenor af 13 skålp:s vigt pr fot. Å banan hafva under nämnde år transporterats: 210, 100 etr smidjern, 509, 150 etr tackjern, 224,3 10 ctr jernmalm, 117,800 kf. spanmäl, 17,000 kit. salt, 43,300 k. f. stenkol och cokes, 165, o00 k f. plankor, bräder och läkten m. m. samt 4,649 passagerare. Sammanlagda vigten al transporteradt gods uppgick till 1,160,000 ctr, som med 129,000 ctr örverstiger 1863 års trafik. Banans inkomster uppgingo till 100,051 rdr 18 öre och utgitterna till 54,4853 rdr 89 öre, så att en behållning af 45,567 rdr 29 öre uppstått på rörelsen. Bland utgifterna ingå 6,000 rdr till afbetalning å äldre skuld, och 1,500 rdr som ingått till reservfonden. Årets inkomster öfversuga med 9,637 rdr 72 öre intraderna under år 1863. — Å jernbanan mellan Klareltven och sjän Fryken har trafiken fortgått från d. 7 Maj till d. 1 Nov., under hvilken tid transporterats: 10,134 1012 toltter plankor och bräder, 60,617,70 ctr stångjern, 95, 783, 93 ctr tackjern, 61,989 k.f. spanmål, 11,782 k. f. salt, 2,398 tunnor sill m. m., hvarför afgiften betalts med 63,819 rdr 91 öre, som med 67 rdr 85 öre öfverstiger 1863 års inkomster. Ny uppsinning i lito-sotograsi eller konsten att ötverflytta fotografier, tagna efter naturen, direkte på litografisk sten utan begagnande af såkalladt öfvertryck. har berättar )9