skrida, för att förebygga ytterligare följder afsu ett otillåtligt ötverseende. — På denna note su och en dylik från Österrike, hvilka onekligen it äro kränkande för emottagaren, som dock har t bref på att vara en sjeltständig fristad, har s) senaten enstämmigt beslutat, att Österrikes b och Preussens fordringar skola afvisas i allleles lika lydande noter. Någon vädjan tillln förbundsdagen beslöt man icke. f I Berlin antager man, att Österrike och sy Preussen blifvit i Gastein eniga om en full-se ständig reaktionsplan, hvilken skall genomfö-i vas öfver hela Tyskland. Detta synes äfven? framgå af yttrandena i de båda ländernas reaktionära press. Kreuzucitung säger, att sl noten till Frankfurt snart skall följas af andra. s Wienertidn. Vaterland menar, att Österrike och Preussen äro tast beslutna att ställa de si små tyska staterna under administration, för att få slut på den revolutionära rörelsen i Tyskland. Småstatsväsendets dagar, säger bladet, räro oäterkalleligen räknade i Tyskland. De båda stormakterna kunna omöjligen finna sig uti, att skrikhalsar och ordprånglare, utan mandat och rätt att uppträda som korporation, komma tillsammans i förbundsstaden under riksörnens vingar och bryta stafven öfver kejsar Frans Josefs samt konung Wilhelms verk med sin skamliga och ondskefulla kritik. Det skall emellertid snart visa sig, omli senaten i Frankfurt håller stånd till det yt-l: bersta, och om Österrike och Preussen i så tall skola göra allvar af sina hotelser; ty den tyska nationalföreningens styrelse, har beslutat, att en generalsorsamling skall inom kort hållas i Frankfurt. Intressanta händelser synas således stunda i Tyskland. Äfven i Slesvig huserar nu åter Preussen med vanligt sabelskramlande örversitteri. Prinsen at Augustenborg besökte för någon vecka sedan Eckernförde i nämnda hertigdöme och blef der emottagen med vanliga slesvigholsteinska tillställningar. En del at stadens tjenstemän hade deri deltagit; de ha olifvit afsatta, och till augustenborgaren sjell har guvernören i Slesvig, general Manteuffel, ställt en skarp skrifvelse, med hvilken preussiska regeringen forklarar sig fullkomligt ense och som går derpå ut, att om det i framtiden inträffar dylika fall, hvilka störa det allmänna lugnet, skall prinsen bli arresterad. — Derjemte har civilkommissarien v. Zedlitz besallt alla slesvigska embetsoch tjenstemän att, med inkallande at militärstyrka och ötfverhetsmyndighetens alträdande till de militära auktoriteterna, inskrida mot alla dem, som antingen gifva eller mottaga sådana hedersbetygelser, hvilka uteslutande tillkomma landsherren. Embetsmännen skola inom 3:ne dagar rörklara, om de äro beredda att ovilkorligt och punktligt lyda denna instruktion. Härförutan har guvernören Manteussel i ott långt tal till tjenstemännen i Norra Slesvig, der han varit på besök, yttrat, att han atven i Nordslesvig varnade mot alla demonstrationer, som möjligen skulle kunna utfalla i dansk riktning. Den danske konungen hade, sade han, afträdt sina rättigheter till de allierade, och den, som handlade emot denna fredsbasis, skulle få med honom (guvernören) att göra. -Gå nu-, tillade han, all Kongeån och se på mina 7 fots jord. Efter att hertigdömena af de ädla tyska stormakterna befriats, hålla dessa senare nu på med att plundra de befriade, allt i ötvermåttet af en storsinnad välvilja. Så berättas, att Österrike, som af Holsteins inkomster tager först den summa, som behöfves för bestridande af omkostnaderna för den nu pågäende ockupationen, jemväl stoppar i sin ficka ötverskottet, såsom afbetalning på Österrikes ordran för krigskostnaderna. — Lyckliga hertigdomen! Under det de reaktionära makterna såunda fortfara med sitt folksörtryck och genom ramgången bli deri allt djerfvare, synes kejsar Napoleon hugad att draga till sig sina på olika nåll spridda trupper, för att kunna mera koncentrera sina kralter och dermed ätven sin olitik. Ej nog med truppernas hemkallande rån Rom, är det äfven hans atsigt att nu k låta sina trupper i Mexico så småningom vänla tillbaka. Men då kejsar Maximilian ännu dchöfver främmande trupper, för att konsoli—dera kejsardömet, skola fransmännen ersättas med trupper värfvade på Mexicos egen be: kostnad. Dessas styrka skulle inalles uppgå ill 40,000 man, at hvilka 18,000 skulle utgöras af infödda mexicanare, 2,000 vara belgier, 5,000 österrikare, 3,000 amerikanare, 6000 at främlingslegionen och 6,000 franska srivil Jliga. Då detta arrangement i grunden skulle f vara en minskning af den i Mexico stående nfrämmande truppstyrkan, kunna Förenta Sia terna naturligen ej ha något deremot; hvilket al lstor fördel Frankrike skulle deraf draga, i or sätt insedt. Den liberala pariserpressen omta 1 —