Från Utlandet. Från alla trakter af England ingå berättelser om det deltagande och de sorgebetygelser, som underrättelser om den allmänt älskade Old Pams frånfälle framkallat. Kommunalrådet i City (London) var, såsom vanligt, den första korporation, som gaf formligt uttryck åt sina känslor och äfvenledes beslöt att för enkan uttala sitt deltagande. Detta exempel följdes af flera distrikter inom hutvudstaden, och i många större städer, Liverpool, Manchester o. 8. v., hafva kommunalråden inkallats, tör att fatta liknande oeslut. Från alla hålla uppdyka nu karakteristiska notiser ur lord Palmerstons lif. En underrättelse, som kom till honom från Cobdens dödsbädd, gladde honom mycket. Den store frihandlaren samtalade kort före sin död med gin läkare och fällde med mild ton orden: nJa, Palmerston var en ädelmodig fiende! Dessa ord inberättades till premiernistern och gladde honom mycket. Dagen före sin död yrade Palmerston och sade härunder med tydlig stämma — detta är nog de sista törnimbara ord, som man hört af honom —: Fördraget med Belgien! Ja, läs ännu en gång upp för mig sjette artikeln. Palmerston var vid tiden för sin död den äldste medlemmen af underhuset och kallades husets fader; sedan 1807 hade han suttit i St. Stephenspalatset, endast med undantag af trenne vintermånader under 183 1—35. Såsom utrikesminister utvecklade Palmerston en ovanlig verksamhet. Förutom de ansträngande debat