en gång underz Juli månadestått i vedboden och staplat ved, hade hans hustru ditkommit for att öfverse arbetet; ehurn kaptenen sokt att göra sitt bästa, hade hustrun pästätt veden varit illa lagd och derföre nedrifvit hela trafven, hvarefter hon fattat ett vedträd och dermed tilldelat kapt. K. ett slag som träffat å ena handen så att derä blifvit häl, hvarester märken annu syntes. En annan gång, eller förl. Söndag kl. 7 på morgonen, då kaptenen befunnit sig i sängkammaren, hade hustrun inkommit och haft några knubbar i ett förkläde, hvilka hon sagt sig på ett mindre arbart sätt bekommit; ordvexling hade nu uppstått och frun fattat tag i kaptenen och skuffat omkull honom i en soffa, hvarefter hon med en knubb gifvit honom ett slag öfver ena ögat, hvarefter nu syntes ett större sår. Frun nekade naturligtvis till sanningen af dessa angifvelser, bedyrande sin oskuld och påstod att det tvärtom var hon som af sin man flere gånger blifvit ganska illa misshandlad, oaktadt hau Lar så klen, att han icke kan stiga öfver ett halmstrå utan att falla omkull. De nu afhörda vittnena hade endast sett kaptenen blöda, men icke åsett sjelfva bataljen, hvarföre detta mål, för vidare bevisnings förebringande, blef till annan dag uppskjutet. .g33 —