(Insändy. Hos Redaktionen af Göteborgs-Posten an. hålles vänligen om rum tör följande: Göteborgs-Postens mångkunnige och intressante Stockholms-korrespondent har i ett bref af d. 9 d:s omtalat undertecknad i sammanhang med frågan om ett industrilotteris inrättande härstädes. Omtatalandet påkallar några ord. Korrespondenten börjar med förmenandet att mångåriga och heta strider fordrades för att afskaffa det auktoriserade lotteriväsendet här i landet. Striderna voro dock ej så långa eller heta. Det gick ganska lätt för sig vid 1840 års riksdag att sa ständerna till att utstryka behållningen af nummerlotteriet ur statsregleringen. I sammanhang dermed och såsom en bisak beslöto ständerna hos regeringen begära nytt förbud mot enskilda lotterier. Härvid bör upplysas att sådana lotterier voro redan förut förbjudna, men att detta förbud, likt många lagstadganden, hvilka ej öfverensstämma med tidens åsigter, hade fallit i vanhäfd och aldrig tillämpades. Förbudet härledde sig från frihetstiden — en tid, hvars många stora förtjenster rojalisterna sökt dölja, men som var allt annat än frisinnad i statsekonomien. Det förnyades på det strängaste år 1772 — året efter att Gustaf III hade inrättat nummerlotteriet för att skaffa kronan ökade inkomster. Det är tydligt nog att förbudets upplifvande da afsåg att undanrödja all konkurrens med statens lotteri. Vid ofvannämnde 1840 års riksdag yttrade man sig ej i allmänhet med någon stränghet mot enskilda lotterier annat än såvida de i sig sjelfva voro bedrägliga, såsom fallet nyss hade varit med några egendomsoch skepps-bortlottningar. Sjelfve motionåren ville medgifva att hklass-lotterier med högre insatser skulle få inrättas; och när regeringen år 1844 utfärdade förbudet mot lotterier i allmänhet, medgaf den att sådana skulle få ega rum för konstsaker och för välgörande ändamål. Svenska Industri-magasinets ogarinna, mamsell Augusta Brandes, hade länge varit betänkt på att här inrätta ett lotteri. Måhända hade första tanken derpå blifvit väckt af en man i Göteborg, som varit med om Göteborgs musei lotteris inrättande. Säkert är att hon började arbeta för sin plans realiserande förrän Malmöoch Göteborgslotterierna voro inrättade. Hon fann anledning att anlita mitt biträde till lokalisering af danska konstflitslotteriets plan och till att skrisva ansökan till regeringen m. fl. inlagor, men det var mamsell Brandes — icke undertecknad — som begärde att få inrätta ett lotteri. Jag tror mig kunna säga att regeringen gillade planen, och om den likväl icke biföll mamsell Brandes ansökan, så var det endast derför att den ville hafva lotteriet stäldt under något slags officiell myndighets, något slags förenings garanti. Når saken föll här på grund af regeringens vägran, så föll hr Rudolt Wall på en annan industri — utgifvandet af Dagens Nyheter, säger korrespondenten vidare. — Men att utgifva Dagens Nyheter var icke något infall som stod i sammanhang med regeringens vägran att låta mamsell Brandes upprätta ett lotteri. Det var ett infall som jag haft fulla två år förut och hvartill plan och kalkyler lika länge funnits i min portfölj. Nu har amma id upptagits af Svenska Slöjdföreningen, heter det vidare. Det är icke exakt. Det är mamsell Brandes som förmatt flera personer att väcka förslag hos Slöjaföreningen om utt ölvertiga hennes plan i ett slags sammanhang med industrimagasinet. Korrespondenten hör till dem, hvilka ogilla lotterier sasom omoraliska. Denna amplifikation af hans brer har redan blifvit så lång, att jag ej vågar upptaga mera utrymme med att taga denna sida af saken i betraktande. Endast så mycket må sägas, att der vore väl om författare i liberala tidningar ville öfverlemna åt författare på den andra sidan att sätta sig emot folks frihet att använda sina pennin ar huru de behaga — om de ville atstå från yrkanden å mera förmynderskap öfver industrierna i samhället än de redan alltför mycket lida af. Stockholm den 11 Oktober 1865. Rudolf Wall. ——